Scroll to top

Etiopien/Sverige: Mission under krig och ockupation

Addis Abeba 1923 — en av ELM-BV:s tidiga satsningar var en hälsocentral där missionären Josef Svensson arbetade. Här med patienter. Bild: ELM-BV:s arkiv

Bengt Hjort, hur kommer det sig att det är du som arbetar med att dokumentera en kyrka i Etiopen?

Jag är pensionär nu, bor i Halmstad och arbetar i en grupp som skriver EELC:s (Ethiopian Evangelical Lutheran Church) historia. Jag är uppväxt som missionärsbarn i Etiopien, och i sammanlagt tio år har jag själv varit missionär där för Evangelisk Luthersk Mission – Bibeltrogna Vänner. Det var just inom EELC jag arbetade då. Vi som har arbetat mest med detta är Mose Alazar som är pastor och kyrkans president, Mekonnen Gerremew som är pastor och rektor för kyrkans teologiska seminarium, och så jag. Vi har fått stöd från bland andra ELM-BV, Scriptura, Lunds Missionssällskap och Samfundet Pro Fide et Christianismo.

Bengt Hjort, tidigare missionär för ELM-BV i Etiopien och en av tre i redaktionsgruppen. Bild: privat

Ni ger ut dokumentationen i bokform på tre språk – hur kommer det sig?

Vår ambition är att EELC:s medlemmar ska få sin historia på amhariska som är det officiella språket i Etiopien. Bland annat med tanke på forskning är viktigt att den också finns på engelska.

Arbetet med historieskrivningen började för ungefär fem år sedan. En första bok, om kyrkans pionjärtid mellan 1921 och 1935, kom ut på BV-förlag 2021. Den finns också på engelska och amhariska. Den andra delen, om kriget och ockupationen och fram till år 1941, kom på svenska nu i somras. Vi ger ut den på engelska med ett bidrag från Lunds Missionssällskap, och vår plan är att den ska ges ut på amhariska också.

Husförsamling i stadsdelen Gullale i Addis Abeba 1937. Gullale var en av de stadsdelar i Addis Abeba som drabbades hårt i samband med den så kallade Grazziani-massakern i februari 1937. Bild: ELM-BV:s arkiv

EELC firade alltså ett slags 100-årsjubileum 2021, men som kyrka bildades den 1960. Vad är det som karaktäriserar den?

När EELC bildades var det en frukt av det arbete som BV hade bedrivit i centrala, östra och södra Etiopien från 1921 och framåt. Kyrkan hade ungefär 500 medlemmar sammanlagt i åtta församlingar. Arbetet var ganska stationsbundet, men på 1960-talet var EELC med i en stor läskunnighetskampanj som de evangeliska kyrkorna i Etiopien arbetade med. Det blev en viktig förändring, för då nådde arbetet ut på landsbygden. Den största förändringen var när en stor grupp kristna från Wollaita-området i södra Etiopien gick med. Då växte medlemsantalet mycket. Nu uppskattar vi att EELC har närmare 30 000 medlemmar.

Vad var det som hände mellan 1935 och 1941?
Etiopien angreps och ockuperades av det fascistiska Italien. De mer allmänna avsnitten i den nya boken är en översikt över Italiens angreppskrig och ockupationen. I de mer specifika delarna berättar vi om det som drabbade BV:s missionärer och deras etiopiska medarbetare under kriget och om vad etiopiska kristna med anknytning till BV fick uppleva under ockupationen. Vi berättar också om när BV-representanter besökte Etiopien mellan oktober 1938 och januari 1939 och om BV:s missionsarbete bland etiopiska flyktingar i Kenya 1939–1942.

I ansökan om tryckbidrag för den andra delen av dokumentationen har du berättat om tre syften med boken – vilka är de?
Det första är att ge en allmän bild av vad Italiens angreppskrig och sedan också ockupationen innebar för landets invånare, inte minst för kristna etiopier. Det andra är att ge en förståelse för vad etiopiska kristna med anknytning till BV:s arbete, och BV:s missionärer, fick genomgå – dels under kriget, dels under ockupationen. Det tredje är att redogöra för det viktiga men inte så kända arbetet bland flyktingarna i Kenya.

print