Vitlök, aubergine, lök, persilja …
Klockan är tio på morgonen. Mark Ackon har precis kommit in i köket på Den Haag Wereldhuis, Haags Världshus, och håller på att packa upp matvaror.
– Sätt oss i arbete! säger han till den unge marockanske mannen som ansvarar för dagens lunch.
Världshuset är ett center där människor som lever som migranter i Holland ”utan papper”, alltså som illegala invandrare, kan få information och rådgivning. Målsättningen är att ge dem en möjlighet att fatta välinformerade beslut om sitt liv och sin framtid. Sedan starten 2011 har personal, volontärer och migranter ätit lunch tillsammans tre gånger i veckan, och maten lagas alltid av migranterna.
Stolthet och tillhörighet
Lizebeth Melse, som är projektledare på Den Haag Wereldhuis, berättar att tanken först var att se till att människor som lever under svåra förhållanden skulle få ett rejält mål mat åtminstone någon gång i veckan.
– Många av besökarna är duktiga ”kockar”, säger hon, och det är trevligt att äta tillsammans och läckert med rätter från hela världen. Det är verkligen uppskattat.
Med tiden blev modellen ett strategiskt beslut.
– Vi vill ge just människor som är papperslösa en chans att få volontärarbeta. Kommer det migranter som har papper och erbjuder sig att hjälpa till så hänvisar vi dem till andra organisationer.
En viktig princip i rättighetsbaserat humanitärt arbete är delaktighet. Det kan handla om att involvera människor i beslut som rör hjälparbetet, att be dem att vara med och bygga tillfälliga bostäder och toaletter eller att göra det möjligt för dem att laga sin egen mat istället för att låta dem stå och köa med en tallrik i handen. Om man känner att man kan påverka sitt eget och familjens liv mitt i det kaos som har uppstått kan det bidra till en känsla av hopp.
I mellanmänskliga relationer är reciprocitet avgörande. Det finns oskrivna regler för tjänster, gentjänster, gåvor och gengåvor i alla kulturer, och de är kopplade till en känsla av moral och värdighet.
Många människor som befinner sig på flykt, eller som har erfarenhet av flykt, vittnar om att de känner tacksamhetsskuld. De längtar efter att få återgälda allt de tycker sig ha fått. Världshusets arbetssätt bidrar till att jämna ut den maktasymmetri som så snabbt uppstår mellan marginaliserade och privilegierade.
Visar på valmöjligheter
Därför har matlagningsprojektet betydelse på fler sätt än att mätta magen. Doften av mat skapar hemkänsla, att få bjuda på mat från hemlandet skapar stolthet, och att få ansvaret för att laga maten skapar tillhörighet, berättar Mark Ackon som är volontär på centret.
– Det får dem att känna sig som en del av samhället igen, säger han.
– Vi vill visa dem att det finns valmöjligheter, även om de är begränsade, säger Lizebeth Melse.
Det innebär att också våga ta tuffa samtal, påpekar Mark:
– En del behöver höra att de måste lägga av med droger och ta tag i sina liv. Jag frågar dem vilka de var förut, och vilka mål de har i livet. Livet kan vända. Jag påminner dem om att det liv de har nu inte är slutstationen.
Värdefull arbetsgemenskap
Mark Ackon brukar fråga centrets gäster om de vill vara med och arbeta i köket. Just nu är det ett tiotal som regelbundet lagar mat, och de kommer från flera olika länder. De bestämmer tillsammans vilka rätter de ska laga och vad ingredienserna får kosta.
– För det mesta handlar jag själv, säger Mark Ackon, men det händer att jag ber dem att göra inköpen.
Den som fått ansvaret för dagen leder arbetet i köket. De som arbetar pratar om allt mellan himmel och jord, och stämningen stiger i takt med temperaturen i grytorna. På vardagarna lagar de mat till 15–20 personer, men till särskilda måltider och när det kommer cateringbeställningar kan det bli betydligt fler portioner.
– Det är verkligen deras grej, säger Lizebeth Melse. Vi blandar oss aldrig i menyer eller scheman.
Nu när jag talar om det här känner jag vilken gåva det är att de har tagit på sig ansvaret för den här delen av Världshusets arbete.
___
Den Haag Wereldhuis
Sedan 2011 driver den organisationen Stek informations- och rådgivningscentret Den Haag Wereldhuis i Haag. Under 2021 besökte närmare 1 000 personer centret. I arbetet ingår sedan start en lunchservering där det tre gånger i veckan serveras mat lagad av människor som lever illegalt i landet. Världshuset driver också ”Cookie Project”, vars inkomster används för att ge ekonomiskt bistånd till dem som ger av sin tid till projektet och som är papperslösa.
Lizebeth Melse är praktiker i A World of Neighbours, ett nätverk som får stöd av Lunds Missionssällskap.
