Scroll to top

Uganda/Kenya: Alla kan odla

Susan Nankya från Kampala utbildar kolleger från åtta afrikanska länder på Mwamba Conservation Centre i Kenya. Foto: Anna Braw

Susan Nankya har haft tre utbildningspass under dagen: ett om att tillverka kolbriketter av hushållsavfall som bananskal och majskolvar, ett om handbyggda sand-bio-filter i enfamiljsstorlek, och så ett tillsammans med kollegan Stanley Baya om fireless cookers, ett slags värmeisolerande korgar som sparar mycket matlagningsbränsle.

Nu är det dags för praktiskt arbete: Susan Nankya ska lära ut säckodling.

Hennes elever den här dagen är inte de skolbarn eller familjer som hon möter i sitt arbete som A Rocha Ugandas Community-based Project Officer i Kampala varje dag – den här veckan är det fortbildning på Mwamba Conservation Centre nära Malindi i Kenya, och A Rocha-medarbetare från åtta afrikanska länder har samlats.

Säcken har fått hörnen ”avknutna” och vänds ut och in. Foto: Anna Braw

En säck vid dörren

– Vi har arbetat med säckodling på flera skolor i Kampala, berättar hon.

Odlingssäckarna står på skolgårdarna – de är inte så lätta att flytta för hand när man väl har gjort dem i ordning. Men en sidoeffekt är att säckodling också har kommit igång i familjer nu.

– Många som bor inne i de fattiga områdena har inte någonstans att odla, men nästan alla kan ha en säck vid dörren, säger Susan Nankya. Och säckar finns ju överallt.

I säckarna kan man odla många av de grönsaker som är populär vardagsmat: mangold, collard greens och andra gröna bladgrönsaker, tomater …

– Men vi har haft lite problem med att aporna tar grönsakerna, så nu planterar vi chili också, säger hon.

I mitten av varje säck finns en ”pelare” av grov sten som fördelar vattnet jämnt i hela säcken. Foto: Anna Braw

Stenpelare

Konceptet är enkelt, men inte riktigt så enkelt som det ser ut. En säck full med jord skulle inte vara den optimala miljön för kålväxternas rötter, och det skulle bara gå att odla i jordytan högst upp.

– Vi börjar med att knyta snöre runt hörnen i botten, en liten bit in, säger Susan Nankya och visar. Sedan vänder vi säcken ut och in, och då har den en bättre botten.

Nästa steg är att forma den till en ganska låg cylinder genom att vika ner den övre kanten. Och sedan börjar det arbete som är säckodlingens hemlighet: en kaffeburk utan botten ställs mitt i säcken och fylls med stenar. Runt den fylls säcken med jord upp till samma nivå. Burken dras upp en bit och fylls igen, och jorden fylls också på. När detta har upprepats några gånger finns det en pelare av stenar i mitten av säcken och jord runtomkring, och kaffeburken tas bort.

– När vi alltid vattnar i mitten sprids vattnet i all jorden i säcken, förklarar Susan Nankya, och det blir inte alldeles för blött någonstans och torrt någonstans. Då kan vi också göra hål i säckens sidor och sätta frön där, så att vi utnyttjar jorden och ytan maximalt.

Jord blandas med kompost för att ge fröna de bästa möjligheterna att gro. Foto: Anna Braw

Kompost och jord

Hennes kolleger från Tanzania, Kenya, Ghana och andra håll har blandat sandig jord med kompost och hjälps åt att förbereda säckarna för sådd.

– En sådan här säck kan betyda mycket för en familj – det går verkligen att odla egna grönsaker och skörda i flera omgångar, säger Suan Nankya. Och det är också viktigt att barn i storstadsmiljöer förstår hur odling går till och hur värdefull maten är. Vi gör det här både för själva matens skull och för att ge dem en möjlighet att börja titta på skapelsen.

***

A Rocha Uganda

Uganda-grenen av den internationella A Rocha-rörelsen arbetar mycket med utbildning av barn och vuxna i Kampala och med att kartlägga djur- och växtliv i Lubigi Wetland, Kampalas största kvarvarande sjö och vårmark. Mer än 300 lantbrukarfamiljer har deltagit och deltar i Farming God’s Way-programmet, och inne i Kampalas fattigare områden pågår WASH, Water, Sanitation and Hygiene Project, där gemensam tillverkning av sand-bio-filter, tillverkning av kolbriketter gjorda av hushållsavfall, säckodling och tillverkning av fireless cooker-korgar är praktiska inslag. En del familjer har kunnat börja sälja hemgjorda kolbriketter och få en extrainkomst på det viset.

print