– Jobbar du här? frågar mannen som står strax utanför butiksentrén.
Innanför dörrarna står två butiksmedarbetare i logotyptryckta jackor, men av någon anledning försöker han inte få kontakt med dem.
Två kvinnor med kassar går fram till dem och sedan in genom grinden.
Matmissionen i Malmö ligger i köpcentret Mobilia, mitt bland andra affärer och nära en stor Willys-butik, och på många sätt ser den ut som vilket snabbköp som helst. Men för att handla här måste man vara medlem, och för att bli medlem måste man ansöka om medlemskap och visa att man har en inkomst på mindre än 11 190 kronor i månaden.
– Vi arbetar för rätten till hälsosam mat trots låg inkomst, säger Maria Kratz Larsen. Maten här säljs till 70 % lägre pris än i de vanliga butikerna, eller ännu billigare.
Högst i landet
Fattigdomsrapporten för år 2022 har just offentliggjorts av Sveriges stadsmissioner när Maria Kratz Larsen och hennes kolleger tar emot i Matmissionens personalkök.
– Vi har varit tvungna att säga nej till media ett tag nu, för vi kan inte ta in fler medlemmar innan vi har gjort om vårt system, berättar hon. Men vi gjorde ett undantag för er.
Rapporten innehåller material från bland annat Statistiska centralbyrån, bearbetat och kompletterat av ekonomer, socionomer och andra som arbetar i stadsmissionernas verksamheter.
”Ekonomisk utsatthet” är ett centralt begrepp – det är ett sammansatt mått som har tagits fram för att identifiera de människor som lever med låg inkomststandard eller med försörjningsstöd, eller med en kombination av de båda, och som med de pengarna inte får ihop tillräckligt för att klara nödvändiga omkostnader. Dit räknas mat, boende och kläder. Under år 2020 levde 6,9 % av Sveriges befolkning i sådan ekonomisk utsatthet.
– Men här i Malmö är det 14 %, högst i landet, säger Masoud Zaher som är medlemsansvarig för Matmissionen i Malmö.
Den siffran innebär ungefär 48 000 Malmöbor.
Arbetsintegration
När Matmissionen öppnade i Malmö hade Skåne Stadsmission en modell att arbeta med: Stockholms Stadsmission och Axfood, som äger bland annat matbutikskedjorna Willys och Hemköp, hade redan utvecklat och lanserat de första butikerna.
– Konceptet bygger på tre delar: matsvinn som skänks av företag, arbetsintegration för människor som befinner sig långt från arbetsmarknaden, och att människor som lever i matfattigdom får handla till låga priser, säger Maria Kratz Larsen.
Hon är socionom och har arbetat som socialsekreterare och inom stadsmissionen i många år, men sedan förra året är hon butikschef för Matmissionen på Mobilia.
– Tidigare hade vi matkassar som man kunde ansöka om, och Masoud arbetade med dem, men genom Matmissionen kan vi hjälpa många fler, säger hon. Och vi har arbetat med arbetsintegration förut också – i vår remake-ateljé, i sorteringen och logistiken i våra second hand-butiker och på oblatbageriet. Det är en del av Skåne Stadsmissions tradition, och nu är Matmissionen med i den.
– Det är en arbetsplats som liknar en traditionell butik, säger Lin Mattsson som är verksamhetsutvecklare.
App på flera språk
Siffrorna i Fattigdomsrapporten är alltså insamlade från år 2020, och Maria Kratz Larsen berättar om början av hösten 2022:
– Politiskt har det varit spänt, och de som redan var hårt drabbade har drabbats ännu hårdare.
Det är många pensionärer som söker sig till Matmissionen, och barnfamiljer, och sjukskrivna – den enda grupp som inte finns med bland medlemmarna är studenter, eftersom de själva har valt att studera och leva på en mindre inkomst.
Matmissionen-appen, som man använder bland annat för att boka inköpstid, finns på svenska, engelska, arabiska, somaliska och snart också persiska (som ju dessutom fungerar för daritalande).
I början träffade Masoud Zaher alla som ansökte om medlemskap och intervjuade dem, men nu är ansökan elektronisk och följs upp med samtal om något saknas.
– De kommer med pensionsutdrag, eller med beslut från Försäkringskassan, eller socialens beslut, säger han. Det finns de som har tre deltidsarbeten. De flesta bor i Malmö, men vi har medlemmar i hela Skåne. I somras, när man kunde resa Skånetrafikens sommarkort, var det många som kom åkande, från Kristianstad och Karlskrona också.
Fler varor än i Stockholm
Den Willys-butik som är en av Matmissionens grannar står för butikens inredning – och det kommer att bli färre öppna hyllor och fler kyldiskar och frysdiskar eftersom de flesta varor som kommer kräver sådana.
– De hjälper oss med service och står för kundvagnarna också, och de hjälpte oss att flytta kassorna när det behövdes för pandemins skull, berättar Maria Kratz Larsen. Nu ska vi se hur vi kan öka flödet.
Att butiken ligger i Skåne gör att det är många som vill skänka varor.
– Många grossister har stora lager här, och det finns mycket mer färska varor här än i Stockholm, säger hon. Vi får mycket grönsaker.
Här suckar och skrattar de som befinner sig i Matmissionens kök – för i värmen i somras var det svårt att ta vara på allt tillräckligt snabbt, och alla minns lukten av ruttnande gurkor.
– När vi har mycket av någon grönsak brukar vi sätta mängdrabatt för att den ska gå åt snabbare, säger Masoud Zaher. Men det är alltid mycket arbete med att sortera.
– Kolonialvaror är det brist på, hela tiden, säger Maria Kratz Larsen. Ris och pasta får vi nästan aldrig – men det går ju också att köpa billigt i vanliga butiker. Det hade varit fint med blöjor och mensskydd. Precis innan vi öppnade fick vi mycket från Pampers, men det har inte blivit så mycket sådant efter det, och när vi får något blir det som Black Friday.
Kunskapshöjande
Hur reagerar kunderna på sortimentet? Det finns ju olika attityder till mat som håller på att närma sig sitt bäst-före-datum eller som säljs i en kantstött förpackning.
– Jag och Masoud och många andra här är ju socialarbetare, och vi vet att varor som har passerat sitt datum kan vara tabu, säger Maria Kratz Larsen. ”Varför ska vi få det som andra slänger?” kan människor fråga. Men det finns regler för hur länge vi får sälja varorna – vi har Miljöförvaltningens rutiner. Det är kunskapshöjande att handla i en sådan här butik, och vi vet att en del väntar på att visa varor ska ”gå ut”.
Masoud Zaher berättar om en familj som var i butiken dagen före intervjun, en mamma med två förskolebarn.
– Vi har veganska nuggets i en frysdisk, och mamman sa ”nej, nej”, men barnen ville ha dem – de vet att den sorten är god.
– Ibland kommer det in jättefint kött från ett matkasseföretag, säger Maria Kratz Larsen. Vi får kycklingfiléer och de finaste köttbitarna.
– Och det är inte bara kött – häromdagen fick vi ost som kostar 600 kronor kilot, säger Masoud Zaher. När vi hade sänkt priset var den ju fortfarande dyrare än det vi brukar ha, och en del kunder reagerade. Men vi har en del finsmakare också, pensionärer som har haft det bättre tidigare, och det är tydligt att alla vill ha lite lyx om det går! Ryggbiff, lax, korvar …
Längre bak i kedjan
– Vi började med de familjer som hade fått matkassar av oss, så när vi öppnade i september förra året hade vi 300 medlemmar, säger Masoud Zaher. Den första veckan vi hade öppet kom det 400–500 till.
– Och nu har vi ungefär 4 000 och kan inte ta in fler. Vi är väldigt stolta över det vi gör, men det är som om vi blir en quick-fix, säger Maria Kratz Larsen. Vi måste strukturera om hela verksamheten, skriva fler avtal för att få in mer mat, utöka öppettiderna … och då måste vi ju ha mer personal också, så det är en budgetfråga. Det är många saker vi måste komma till rätta med för att kunna arbeta vidare.
Alla runt köksbordet, och ett par medarbetare som är på väg genom köket, hjälps åt att beskriva en matindustri som arbetar på ett helt orealistiskt sätt – med allting tillgängligt året om och ett enormt svinn.
– Det finns ju matsvinnshörnor i de flesta butiker nu, men det måste gå mycket längre bak i kedjan, det behövs mycket mer kunskap, säger Maria Kratz Larsen.
– För oss som vill mätta är det bra att det går att arbeta såhär, säger Linn Mattsson.
– Ja, vi behövs, och om matsvinnsobalansen försvinner måste vi ändå komma till rätta med andra problem, säger Maria Kratz Larsen.
– En del skämdes först för att komma in i butiken, säger Masoud Zaher. Men nu är det några gamla matkassekunder som har kommit och pratat med vår chef. ”Tack”, säger de. ”För vad?” säger han. ”För att vi får betala för vår mat!” Det finns en värdighet i det – att få välja och betala.
___
Matmissionen
Matmissionen är ett koncept som Stockholms Stadsmission och Axfood har utvecklat och som nu finns på flera platser i landet. Varje butik skriver egna avtal med grossister. Överbliven mat – ibland i lätt skadade förpackningar, eller från felbedömda beställningar, till exempel inför storhelger – säljs till högst 30 % av ordinarie pris i Matmissionen-butiken, butikspersonalen utgörs av anställda arbetsledare och arbetsmarknadsanställda, och de som handlar har visat att de har en månadsinkomst som är under en viss gräns, hösten 2023 11 190 kronor i månaden.
Skåne Stadsmission
Skåne Stadsmission är en
av tio stadsmissioner i Sverige. Den är en idéburen, icke-vinstdrivande
stiftelse med verksamhet i Malmö, Kristianstad och Helsingborg. Förutom
Matmissionen driver Skåne Stadsmission socialt arbete, akut och långsiktigt, genom
bland annat frukostservering med social rådgivning, familjeträffar, mötesplats
för utsatta EU-medborgare och en hälsomottagning i samarbete med Region Skåne.
Skåne Stadsmission har också flera sociala företag, som second hand-butiker och
en återbruksverkstad med inkluderande arbetsintegration för människor som står
långt från arbetsmarknaden.
Fattigdomsrapporten
2022 års utgåva av Fattigdomsrapporten offentliggjordes på Internationella fattigdomsdagen, den 17 oktober, och innehåller förutom statistik artiklar av bland andra Magnus Karlsson, Elinn Leo Sandberg, Johan Vamstad, Magnus Karlsson, Jan O Jonsson och Carina Mood. Den kan hämtas i pdf-form på Sveriges Stadsmissioners webbplats.
