Eric Knutson
SE-APG Ansgar – Nordiskt Missionsflyg 1945–1950
Narin förlag
Under åren efter andra världskriget fick Svenska Kyrkans Mission en nystart genom flyget, ja, organisationen hade faktiskt ett eget flygplan. Den berättelsen har nu aktualiserats genom Eric Knutsons bok SE-APG Ansgar. Det är en berättelse om djärvhet, initiativkraft och mod.
Ett centralt namn är missionssekreteraren Oscar Rundblom, senare domprost i Västerås. Bakom sig hade han en enig missionsstyrelse.
För att förstå denna initiativkraft och riskvillighet måste man ge akt på att detta var en tid av uppvind för Svenska kyrkan. Hon hade haft en central roll i beredskapstidens Sverige. Kyrkans tro hade manifesterats i viktiga verk som En bok om kyrkan 1942 och Bo Giertz Herdabrev 1945.
Men kallelsen kom utifrån. Det var den norska missionen som behövde hjälp med att få hem missionärer från Madagaskar. De enda som kunde sälja flygplan var amerikanerna, och Norge hade ont om dollar. Oscar Rundblom gav sig ut i Europa för att köpa flygplanet, och till slut fann han ett användbart i den amerikanska ockupationsstyrkan i Tyskland. Bara det var ett äventyr. Men Madagaskar kunde inte vänta. Alltså chartrades till en början ett flygplan från det svenska flygbolaget ABA, och med Carl Gustaf von Rosen som kapten gjordes den längsta flygning som något svenskt flyg någonsin gjort.
Valet av beteckning på det egna flygplanet gav sig självt. SE var beteckningen för Sverige, och APG fick stå för Apostlagärningarna. Namnet Ansgar anknöt inte bara till missionstiden i Sverige på 800-talet utan också till den första svenska missionen i Eritrea på 1800-talet genom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Då hade nämligen EFS ett missionsfartyg med namnet Ansgarius. I huvudsak gick flygningarna till Afrika, eftersom det redan fanns en stor svensk närvaro i Etiopien. SE-APG Ansgar var ett tvåmotorigt flygplan av typ DC-3, alltså ett ur dagens synpunkt litet plan, men icke desto mindre flög det även till Indien.
Ansgar flög med många viktiga resenärer – och många kända. En av de mest kända var regissören, författaren och skådespelaren Rune Lindström, mannen bakom Himlaspelet. 1946 fick han idén till en långfilm i missionsmiljö. Inspelningarna började i Filmstaden Råsunda samma år. Rollistan innehåller stora skådespelare som Åke Fridell och Victor Sjöström. Det var Ansgar som flög filmteamet till Syd-Rhodesia, där scenerna med lokalfärg spelades in. Filmen fick titeln Jag är med eder. Den blev färdig 1948 och spelades på i stort sett alla svenska biografer.
Missionsflygplanet Ansgar var möjligt 1945, Jag är med eder var möjlig1948. Men redan i sitt Herdabrev 1945 anade Bo Giertz andra tider. Tage Lindboms bok Efter Atlantis (1951, ny upplaga 2022) blev skriften på väggen. Hur många såg den?
