Scroll to top

Kenya: Varifrån kommer solrosoljan?

Inhemskt odlade matvaror har också stigit i pris i Kenya eftersom transportkostnaderna har ökat. Bild: Glenn Horgan, Unsplash

– Den olja som de flesta använder till matlagning har blivit dubbelt så dyr – det är det tydligaste exemplet, säger Philemon Okeyo. Det är inte tomt i hyllorna i butikerna, men det beror nog mest på att vi inte köper lika mycket som vanligt. Allt finns fortfarande, men inte i tillräckliga mängder.

När människor i norra Europa talar om höjda priser på många matvaror och om att elen har blivit dyr har Kenyas befolkning flera perspektiv att lägga till. Philemon Okeyos arbete som ekonom i en ekumenisk organisation med medlemmar i flera afrikanska länder gör att han ser stora problem för både enskilda och kyrkor.

– De flesta här föredrar nog att köpa lokalt producerade varor, säger han. Kenya importerar egentligen mest för att det vi kan få fram inte räcker till, och vi importerar mer nu än vi har gjort tidigare. Nu har priserna på den maten gått upp, och priserna på inhemska varor har också gått upp. Det är en tydlig påverkan. Tidigare har nog en del inte tänkt på varifrån maten kommer, men nu hör jag Ukraina nämnas ibland.

Philemon Okeyo är ekonom och arbetar i den ekumeniska organisationen FECCLAHA, en av Act Svenska kyrkans samarbetsorganisationer. Bild: FECCLAHA

Minskad budget

Philemon Okeyos arbetsplats ligger nära Ngong Road, Kenyatta National Hospital och Strathmore University inne i Kenyas huvudstad Nairobi. Här bor över tre miljoner människor, många av dem inflyttade från resten av landet som han själv.

– Mina föräldrar kom hit från Kisumu, berättar han. Jag studerade ekonomi och arbetade i företagsvärlden och på en statlig myndighet. Men sedan blev jag rekryterad hit. Uppdraget (the mission, red:s anm) hittade mig, kan man säga. Jag har arbetat här i 15 år nu.

Här – det är på en av Act Svenska kyrkans partnerorganisationer i Östafrika, FECCLAHA, The Fellowship of Christian Councils and Churches in the Great Lakes and Horn of Africa.

– En stor del av våra medel kommer från Europa, säger Philemon Okeyo. På det viset påverkas vi också mycket av kriget i Ukraina. 14 % av vår budget är borta i år. Vi kan inte köra för fullt, och ändå måste vi ta itu med de här problemen.

Matmarknad under tak i Nairobi. Bild: Photo by Beks, Unsplash

Påverkar alla

Han beskriver en situation där mycket mer än det man först tänker på påverkas av händelser långt bort: Kenyas grönsaksodlare är beroende av bensinpriserna både för det som ska transporteras inom landet och det som ska exporteras. På det viset går produktionspriserna upp.

– Det är egentligen samma för alla – de här problemen påverkar priserna på basmat som alla äter – men som vanligt blir det värst för dem som redan lever i fattigdom, säger Philemon Okeyo. De har mindre från början.

Under pandemin blev det vanligt med privata matsändningar: människor i städerna fick paket från släktingar som odlade på landsbygden eller som kunde köpa mat till lägre priser utanför storstadsområdena.

– Det fortsätter så, många försöker hjälpa familjemedlemmar, men jag har också hört om familjer som flyttar till de områden där det är billigast att leva, säger Philemon Okeyo. Det skulle vi egentligen behöva studera närmare.

Samling för samfundsledare vars samfund är medlemmar i FECCLAHA. Bild: FECCLAHA

Intensivstudier och skollunch

På engelska är food insecurity ett välkänt begrepp. På svenska är det lite svårare att hitta rätt ord – man kan tala om osäker livsmedelsförsörjning, osäker livsmedelssäkerhet, problem med livsmedelstrygghet, osäker tillgång till livsmedel eller problem med livsmedelsförsörjningen, men inget av de begreppen fungerar på både individnivå och samhällsnivå som det engelska.

I stora delar av Östafrika är tillgången till mat alltid osäker, och Philemon Okeyo berättar att kyrkor och församlingar satsar på mat på olika sätt.

– Den anglikanska och den katolska kyrkan gör det som organisationer, och i resten av kyrkorna är det mer på församlingsnivå och mellan medlemmar. Men de skolor som kyrkorna driver har satsat extra mycket nu när de har kunnat öppna nu efter pandemin. De försöker hjälpa barnen att komma ifatt i studierna, och så har de skolmåltider för att de vet att barnen inte får tillräckligt mycket att äta hemma.

”För oss finns det hopp”

– För oss finns det hopp, säger Philemon Okeyo. Kriget i Ukraina kan ju inte fortsätta hur länge som helst. Våra problem har mest med försörjningskedjan att göra – vi har ju mark, vi kan omstrukturera oss, vi kan odla mycket lokalt. På det sättet kan kriget i Ukraina bli en möjlighet för oss att byta fokus och koncentrera oss på matförsörjningen. Som kristen är jag ju alltid hoppets fånge!

Men han betonar att det finns mycket att arbeta med:

– Samhällsväven är mycket ömtålig nu efter pandemin. Den trasas lätt sönder. Det kommer att ta lång tid innan vi har återhämtat oss. FECCLAHA är en kristen organisation, vi kommer med hopp och fred. Vårt hopp kommer från Bibeln. Nu har vi alla ett tillfälle att arbeta med våra medlemsländers problem strukturerat, på nationell nivå. Och det är bråttom. Vi måste tänka om – vetet, solrosoljan och konstgödseln är ju bara symptom. Var är vi sårbara som länder, som kyrkor, som samhällen?

Flera av FECCLAHA:s medlemskyrkor har börjat servera lunch på sina skolor eftersom många av barnen inte får tillräckligt att äta hemma. Bild: Jon Haley, Unsplash

För framtiden

Den gästfrihet som så många har fått uppleva vid besök i Östafrika finns kvar, försäkrar han.

– Kanske är det lite mindre så i städerna nu, men på landsbygden har kulturen inte förändrats. Det är vad som står på bordet som kan vara annorlunda. Vi bjuder in varandra, men det är kanske mindre kött, vi har inte lika mycket importerade drycker. På familjenivån skulle jag säga att det inte har blivit mindre portioner men att många är tvungna att hoppa över en måltid om dagen. Därför är det bra när alla barn får skollunch.

Och det är där, på det han kallar gräsrotsnivån, som de långsiktiga förbättringarna av kan börja:

– Det kan bli katastrof om vi inte tar itu med matförsörjningsproblemen på riktigt, men jag tror att om vanliga människor får se att de kan påverka utvecklingen kan det ge ny kraft åt vårt samhällsliv. Det är något som vi måste arbeta med nu, men det är något vi gör för vår framtid också.

___

FECCLAHA
FECCLAHA, The Fellowship of Christian Councils and Churches in the Great Lakes and Horn of Africa, är en regional ekumenisk samarbetsorganisation som bildades i slutet av 1990-talet med syftet att verka för fred och fredliga samtal i ett område som hade drabbats av många konflikter. Medlemmarna är både kyrkor och ekumeniska råd: Church of Christ in Congo (ECC), Christian Council of Tanzania (CCT), den eritreansk-ortodoxa kyrkan, Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien ( EECMY), Evangelical Lutheran Church of Eritrea (ELCE), National Council of Churches of Burundi (CNEB), National Council of Churches of Kenya ( NCCK), Protestant Council of Rwanda (CPR), South Sudan Council of Churches (SSCC) och Sudan Council of Churches ( SCC). FECCLAHA är en av de organisatoner som Act Svenska kyrkan samarbetar med i Östafrika.

print