Scroll to top

Bangladesh: Poesi och regn


Barnboken blomstrar i Bangladesh – men tabuämnen finns

– Poesi och bildkonst är drag som utmärker barnlitteraturen i Bangladesh, säger Anisur Rahman som skriver och översätter för barn.

■ ■ ■
Samtal om barnboken i Bangladesh i Författarnas hus i Stockholm. Foto: Carolina Klintefelt

I Författarnas hus i Stockholm har en liten skara samlats för att lyssna till Anisur Rahman som tillsammans med författarna Sujan Barua, Tarik Sujat och Bithi Chattopadhyay samt översättaren Carl-Johan Bachofner samtalar om barnboken i Bangladesh.

Poesin är en viktig del av kulturen i Bangladesh, och det märks i barnlitteraturen. Många av författarna skriver för både barn och vuxna, och många är också bildkonstnärer som illustrerar sina egna verk.

Bithi Chattopadhyay. Foto: Biswarup Ganguly/Wikimedia Commons

Bithi Chattopadhyay är en av de författare som skriver för både vuxna och barn. Hon debuterade som poet 1987 och har sedan dess skrivit 48 böcker, varav 18 för barn.

– Det var min förläggare som uppmanade mig att skriva för barn också, berättar hon.

Böckerna får uppskattning av läsarna och går bra i både skolor och bibliotek.

Barnets frågor och känslor

Den traditionella rollen för barnlitteraturen har länge varit att undervisa och uppfostra barnen, men nya författare rör sig alltmer mot en friare roll.

– Vi utgår ifrån barnets frågor och känslor, säger Anisur Rahman.

Han har själv bland annat skrivit en bok där ett barn ställer frågor om kriget – titeln skulle på svenska bli ungefär ”Låt inte soldaterna döda min docka”.

Anisur Rahman. Foto: Cato Lein

Sex årstider

Ett annat framträdande tema i litteraturen är regnet. I Bangladesh räknar man till sex årstider, och alla är beroende av regnet. En av årets stora högtider firas i samband med regnperioden, och regnet är ämne för några av den klassiska bengaliska litteraturens stora verk, sånger och dikter.

Däremot är det svårare att skriva om ämnen som är tabubelagda i samhället, såsom kärleksrelationer, sexualitet och religion. Det finns ingen formell censur, men författarna själva undviker ämnen som de vet är alltför känsliga. Det är också ont om böcker med en flicka i huvudrollen.

– Det som händer är helt enkelt att böckerna inte blir utgivna och att man inte lyckas som författare, säger Anisur Rahman.

I Sverige kan det låta som väldigt begränsande, men Anisur Rahman, som bor i Uppsala sedan tio år och är verksam som författare även här, har en annan syn på yttrandefriheten.

– I Sverige har man rätt att skriva vad som helst, men det finns inte många plattformar, säger han. Det är väldigt svårt att bli publicerad i Sverige, så även om man har rätten så ser det annorlunda ut i praktiken.

Ett urval av de medverkande författarnas böcker — två av Anisur Rahmans finns med i engelska utgåvor. Foto: Carolina Klintefelt

Årlig bokmässa

Barnlitteraturen är på uppgående generellt i Bangladesh, och det ordnas bland annat flera bokmässor. En årlig bokmässa hålls i februari, och den lockar även många internationella besökare. Flera av de stora dagstidningarna har regelbundet sidor för barn där de också recenserar nya barnböcker.

Trots en utgivning på omkring fem tusen nya titlar per år, varav cirka 40 procent är barnböcker, når barnlitteraturen långt ifrån alla grupper i samhället i Bangladesh. Läs- och skrivkunnigheten i landet beräknas ligga på 70 procent, men då räknas alla som kan skriva sitt eget namn. Det innebär att en stor del av befolkningen står utanför de sammanhang där barnböcker finns att tillgå. Skolan är avgiftsfri upp till och med högstadiet, men ofta tillkommer andra kostnader såsom skolmaterial och skoluniformer, och det begränsar möjligheterna för fattiga familjer att låta barnen gå kvar i skolan.

75 minoriteter

En annan orsak är landets 75 minoritetsgrupper som har andra modersmål än det officiella språket bengali. Anisur Rahman är engagerad i arbetet för deras rättigheter och för bevarandet av deras språk. Läs- och skrivkunnigheten är låg i dessa grupper, och en del saknar egna skriftspråk. Andra har helt egna alfabet.

– Vi behöver bli bättre på att skydda de här grupperna och se värdet av deras kultur, säger Anisur Rahman. Bangladesh har skrivit på internationella konventioner om ursprungsbefolkningars rättigheter, men genom att istället kalla dem för minoriteter kan staten kringgå sitt ansvar för dem.

***

Medverkande i samtalet

  • Sujan Barua är barnboksförfattare och redaktör från Bangladesh. Han skriver poesi, prosa, noveller, essäer, romaner och biografier för barn och ungdomar. Han arbetar på Bangladeshs akademi för barnkultur.
  • Tarik Sujat tillhör de romantiska poeter som debuterade på 1980-talet och har sedan dess publicerat en handfull titlar. Han är också mediedesigner och förläggare.
  • Bithi Chattopadhyay är poet och redaktör från Kolkata i Indien. Hon driver litteraturtidskriften Prothom Alo.
  • Anisur Rahman från Bangladesh debuterade med en diktsamling 2003.

Bangladesh

  • Ca 170 miljoner invånare
  • Officiellt språk: bengali
  • Största religioner är islam (ca 90 %) och hinduism (ca 9 %) – övriga är buddhism, kristendom och animism
  • Minoritetsgrupperna utgör omkring 2 % av landets befolkning
  • Landets läge med stora floddeltan och de återkommande monsunerna gör befolkningen utsatt för problem med jorderosion i stor skala
  • Sedan augusti 2017 har Bangladesh tagit emot omkring 706 000 flyktingar av gruppen rohingya från Myanmar/Burma
print
  • Reportage: Carolina Klintefelt


  • Nummer: 3

  • År: 2019

  • Tema: Ekumenik