Från en mur i Freetown tittar två barn rakt in i ögonen på alla som stannar upp – om åskådarna är tillräckligt långt bort. Ansiktena är flera meter höga.
Den som går nära kan också se varför de är där och vilka de är: gatukonstnären Vhils har huggit fram en bror och en syster, tillsammans en symbol för den tolerans som finns mellan två världsreligioner i Sierra Leones huvudstad. Paul är kristen, Alfreda muslim. De finns på riktigt och växer upp tillsammans, fast deras namn står inte på den lilla skylten.
Det var för ebolaepidemins skull som Marcus Olsson, just klar med studier vid Linnéuniversitet, kom till Sierra Leone första gången.
– Den var nästan över, men det var fortfarande en krissituation, berättar han. Jag skulle arbeta som volontär för en liten organisation som heter We Yone Child Foundation – en av mina uppgifter var att utveckla en skola som de har, och en annan var att informera människor om epidemin och om hygien. Huset där jag fick bo ligger i Freetown. Jag märkte att kristna och muslimer var gifta med varandra och att barn rörde sig mellan religionerna. Jag hörde om muslimer som hade hjälpt till med att bygga kyrkor. Och jag undrade: Sierra Leone är ett av världens fattigaste länder, så hur kan religionsfrihet och trosfrihet fungera så bra där?
En annan av Marcus Olssons erfarenheter var från Röda korset, där han hade arbetat med verksamheten ”På flykt”.
– Jag funderade på om till exempel Malmö skulle kunna inspireras av Freetown, och jag skrev en uppsats om det vid Institut for Menneskerettigheder i Köpenhamn, men det är ju inte så många som läser en uppsats, säger han. Och jag har alltid varit intresserad av gatukonst.
Idén var ganska självklar när han skrev till Vhils och presenterade den: om han på en central plats i Freetown skulle kunna göra ett konstverk som symboliserar invånarnas gemenskap och religiösa tolerans och befäster den kultur som har funnits där i flera hundra år – då skulle den också kunna uppmärksammas på ett nytt sätt eftersom Vhils konst är något som många i andra delar av världen är intresserade av.
Vhils svarade: ”Om du fixar biljetter och visum kommer jag!”
Marcus Olsson och vänner på We Yone Child Foundation och i Sverige pratade och utvecklade projektet: Konstnärliga workshops på tre av WYCF:s skolor, med samhörighet, tolerans och gemenskap som tema, blev en del av projektet. Samarbete med FN-organisationen OHCHR och FN-initiativet Faith for Right, som arbetar för att få religiösa grupper att arbeta med mänskliga rättigheter, lades till. Då blev det också nödvändigt att fotografera och filma arbetet, och två vänner från New York tog på sig det uppdraget. En annan vän berättade om Lunds Missionssällskaps resestipendier, och Marcus Olsson sökte och fick pengar, först en gång och sedan två gånger till.
Att hitta en lämplig plats visade sig vara svårt, och eftersom Vhils inte målar utan hackar eller hugger fram sina motiv behövdes det material som var svåra att få fram i Sierra Leone.
– Det var väldigt många som inte förstod vad gatukonst är och mycket tjafs om pengar. Till slut fick vi en vägg gratis, och måtten verkade vara bra, men den var mätt i fot och tum och inte i meter, och då var det panik ett tag. Jag pratade med borgmästaren hur många gånger som helst, och det löste sig: mittemot Fredsmuseet finns det ett slags mur som är flera meter hög och flera hundra meter lång, och vi kunde använda en bit av den. Tre veckor innan vi skulle komma blev det klart!
Det interreligiösa rådet i Freetown leds av en imam och en biskop som var två av fredsförhandlarna i inbördeskriget, och Marcus Olsson har haft kontakt med dem och med FN:s specialrapportör för religions- eller trosfrihet, Heiner Bielefeldt, som var i Sierra Leone 2013 och har berättat om sina intryck från den resan. När han fyllde 60 bad han sina vänner att stötta gatukonstprojektet, och på det viset kom ytterligare ett bidrag.
– Medan vi arbetade var det många människor som stannade till med sina bilar och motorcyklar för att titta, berättar Marcus Olsson. De kom och pratade och frågade. Det var väldigt socialt!
För att alla 439 barn på WYCF:s skolor skulle få delta i workshops kom två Malmökonstnärer från organisationen Maracana med.
– Det finns så otroligt mycket kreativitet bland barnen, säger Marcus Olsson. De ritar och bygger egna leksaker. Med det material som de har eller hittar kommer de på så mycket. För att anknyta till Vhils konstverk hade vi workshops där de fick lära sig ett slags tryckteknik och göra självporträtt. De barn som ville fick ta hem sina, och de som ville fick lämna sina till ett gemensamt konstverk som ska sättas upp under tak på en av skolorna – det blir flera hundra ansikten där.
Nu är Marcus Olsson på väg ut till ett tvåårigt uppdrag som FN-anställd i Sudan. Tanken om religiös tolerans och konst har vuxit, så samtidigt har han och hans vänner bildat Affixed Productions och börjat planera för en förlängning av konstverket i Freetown, för väggmålning i Malmö i sommar och för ett liknande projekt i Libanon i slutet av året.
– En av de första jag lärde känna i Sierra Leone var Santigie som arbetar på WYCF och som hade varit barnsoldat. Jag frågade honom om det jag såg. ”Ja, så är det här”, sa han. Jag bad honom att berätta mer. ”Vi bryr oss inte riktigt”, sa han. Men toleransen är också något som många är stolta över. Heiner Bielefeldt beskriver den som att människor har öppna hjärtan och är intresserade av varandras tro.
Freetown
Sierra Leones huvudstad Freetown har ungefär en miljon invånare och är en viktig hamnstad på Atlantkusten. Namnet kommer av att befriade slavar bosatte sig här i slutet av 1700-talet, och under större delen av 1800-talet var Freetown huvudstad i Brittiska Västafrika. Under andra världskriget hade Storbritannien en örlogsbas i staden. Nu rymmer Freetown flera universitet, fiskindustri, diamantslipning och oljeraffinering, bland annat.
I Freetown är de flesta invånare antingen kristna eller muslimer.
Sierra Leone
Republiken Sierra Leone blev självständig 1961 och förvandlades sedan till en enpartistat 1978. Under hela 1990-talet pågick ett inbördeskrig där civilbefolkningen blev utsatt för brutala övergrepp, och FN gjorde en rekordstor insats för att sätta stopp för kriget. Nu uppmärksammas bland annat mötesfrihet och sexuellt våld mot kvinnor – i december 2018 lanserade presidentfrun Fatima Bio tillsammans med kolleger i fem grannländer initiativet ”Hands Off Our Girls”.
Ett stort antal biståndsorganisationer och missionsorganisationer är verksamma i Sierra Leone.
De flesta av de ungefär 7,5 miljonerna invånare är antingen kristna eller katoliker. Det finns också en liten grupp som beskriver sig som båda delarna, och 5–6% som tillhör traditionella västafrikanska religioner.
