Scroll to top

Ekumeniskt landskap

Benjamin Lundqvist på berget utanför Nasaret där traditionen säger att folket ville störta Jesus utför branten (Lukasevangeliet 4:29–30). I fjärran syns Nain. Bild: privat

I samband med att vi välkomnas till Tantur hör jag vid ett par olika tillfällen en referens till Hotel California. Jag minns raden från Eagles klassiker: You can check out any time you like, but you can never leave. Det handlar säkert om grindvakt, övervakningskameror och identifiering, tänker jag.

Tack vare ett stipendium från Lunds Missionssällskap kunde vår dröm om en längre tid i Det heliga landet förverkligas. I slutet av augusti i 2022 rullade vi in genom den gamla portalen med malteserkorset på.

Vi checkade in på en fyra månader lång sabbatstermin med föreläsningar, exkursioner, gudstjänst- och måltidsgemenskap, distansskola och lek med barn från olika länder. Tantur ligger på en kulle sju kilometer söder om Jerusalems centrum och precis vid Betlehemsmuren. I huvudbyggnaden på Tantur finns rader av enkelrum för studenter och gäster, men kring en liten innergård nedanför finns lägenheter med flera rum och där fanns redan tre barnfamiljer och ytterligare ett par anlände senare, från USA, Australien, Ukraina och Finland. Säkerhetsarrangemangen kändes främmande för oss, men de gjorde samtidigt att det kändes tryggt att låta barnen leka och löpa fritt på området.

Tantur Ecumenical Institute firar 50 årsjubileum. I talarstolen broder Emile från Taizé. Till höger om honom Fr John Paul SJ, institutets rektor. Till höger lutherska, koptiska, katolska och ortodoxa representanter, bland andra syns den grekisk-ortodoxe patriarken av Jerusalem Theophilos. Bild: privat

Ekumeniskt initiativ

Tantur firade 50 år 2022, och det uppmärksammades med en jubileumsvecka under hösten. Förslaget att skapa ett ekumeniskt institut lär ursprungligen ha kommit från ett par protestantiska observatörer vid Andra vatikankonciliet. Det konkretiserades i konciliets anda av påven Paulus VI och den ortodoxe patriarken Athenagoras.

Ingångsportalen och malteserkorset är några av minnena av det gästhem för pilgrimer som en österrikisk-ungersk konsul, Bernhard Caboga (1823–1882), lät bygga för Malteserordens räkning och som öppnade 1876. På 1960-talet var det förfallet. Vatikanen köpte marken och gav i uppdrag åt det amerikanska universitetet Notre Dame i Indiana att bygga och driva ett ekumeniskt institut på platsen.

Hic verbum caro factum est et habitavit in nobis.” Här blev Ordet kött och tog sin boning ibland oss. Över den heliga familjens förmodade bostad i Nasaret reser sig denna basilika. Bild: privat

Omväxling och fördjupning

Under våra tre månader på Tantur deltog jag i ett så kallat sabbatical program. Det är tänkt som omväxling och fördjupning för präster, ordensfolk och andra och har möten med såväl de ”döda stenarna”, alltså bibliska platser, som de ”levande stenarna” eller mellanösterns nutida kristna, på schemat. Förutom många av de platser som finns i Jerusalem har vi besökt Betlehem, Jeriko, Döda havet, Hebron, Beer Sheva, Negevöknen i söder samt Caesarea Maritima, Haifa, Akko, Galiléen, Golanhöjderna i norr och även Jerash, Gadara, Amman och Petra i Jordanien. Vi har fått träffa kyrkoledare eller andra representanter för den grekisk-ortodoxa kyrkan, kopterna, melkiterna, den syrisk-ortodoxa kyrkan, lutheranerna och armenierna.

De judiska kvarterens berättelser

Innan vi lämnade Sverige installerade Ingrid och jag äldste sonen som student i Lund. Våra tre yngre barn, 15, 12 och 10 år gamla, följde med oss. Medan jag deltog i det schemalagda programmet ägnade de sig åt distansundervisning i vår trerummare varvad med lek på engelska med de andra barnen på Tantur och utflykter till centrala Jerusalem, Döda havet, Galileen, shoppingstråk och skateparker.

På helgerna var vi med i gudstjänster i ett par synagogor, i en evangelikal församling som har gudstjänst på lördagar med mycket lovsång och lång predikan, i den melkitiska domkyrkans gudomliga liturgi samt i högmässan i anglikanska St. George’s Cathedral. Vissa helger hade vi på så sätt förmånen att fira tre gudstjänster. Barnen fick välja ut en.

Tantur samarbetar med föreläsare och guider från de tre religionerna och olika kristna samfund. Alla bidrog med intressanta perspektiv på både historia och samtid, men tre av dem var särskilt inspirerande. Jared Goldfarb förde oss med smittande entusiasm in i de judiska kvarterens berättelser och ut i vildmarkens allvar och kibbutzer. Pater David Neuhaus SJ, född av judiska föräldrar i Sydafrika, tog oss med både på sin egen resa och på en hisnande färd genom biblisk teologi till dagens politiska situation i Det heliga landet. Pater Frans Bouwen MAFR gav oss med sin gedigna kunskap i ekumenik en djupare förståelse för det ekumeniska landskapet i Mellanöstern.

Jared Goldfarb berättar för deltagarna i Tanturs sabbatical program om Jerusalems geografi och historia. Bild: privat

Osynligt kloster

En av dem som välkomnade oss på Tantur var syster Marie-Farouza Maximos, som har arabisk-fransk bakgrund och är medlem i den ekumeniskt och karismatiskt orienterade kommuniteten Chemin Neuf. Hennes föreläsning om att ha en ekumenisk hållning gav mig mersmak. Hon nämnde Paul Couturier och hans tanke om det osynliga kloster som förverkligas på torsdagar när enskilda och grupper runt om i världen ber för den kristna enheten.

Så gick vi från ord till handling och bad särskilt för kristen enhet i kapellet på Tantur när vi samlades där på torsdagarna – som en del av ett osynligt världsomspännande kloster.

Under en månad leddes dessa böner av broder Emile från Taizé. Hans kommunitet har ett samarbete med Tantur, och våren 2022 arrangerades ett Taizémöte i Jerusalem.

På Tantur utövas för övrigt eukaristisk gästfrihet med tillstånd från Vatikanen, och det innebär att även vi icke-katoliker inbjuds att kommunicera i mässorna.

Be, kämpa, äta, älska

I efterhand inser jag att Hotel California-referenserna handlar om hela vår vistelse på Tantur.

Ibland kallas en vallfärd till Det heliga landet för det femte evangeliet, och det är en bra bild. Vi tar med oss en större kunskap av den bibliska geografin, de stigar och gatstenar som Jesus själv gick på och den judiska tankevärlden, och därmed en djupare förståelse av evangeliet.

Men det är mötet med de levande stenarna som har gjort djupast intryck på oss. De människor vi har mött och de många sorger de delat med sig av har påverkat oss. Att leva i skuggan av Showan och Naqban, Förintelsen och Katastrofen, är ofrånkomligt för människorna i Israel och Palestina. Men på något sätt går livet vidare. Judar, kristna, muslimer och så många andra fortsätter att be, kämpa, äta och älska, trots våldsdåd, oförrätter och extremism. De kristna i Nasaret, Betlehem och Ramle försöker gestalta sina liv i Jesu efterföljd.

Människors ”vägran att vara fiender”, som det uttrycks på det imponerande Tent of Nations, ger oss hopp. Det gör också de unga studenterna på Arava Institute på Kibbutz Kettura – hon judinna och han armenier – som på frågan om vad som ger dem hopp svarar:

”Vi själva!”

You can check out any time you like, but you can never leave.

Jag och min familj checkade ut från Tantur Ecumenical Institute strax före nyår. Men vi kommer aldrig att kunna lämna det helt.

print