I Limassol på Cypern startade pingstförsamlingen Filadelfia i Stockholm och Kaggeholms folkhögskola en bibelskola 2018. Den heter EQUIP International School of Biblical Training, och undervisningen är på engelska. Tanken är att deltagarna ska kunna komma från många länder. En stipendiefond för deltagare från Mellanöstern, Östeuropa och Nordafrika finns.
Olivia Rosth studerade på skolan läsåret 2018–2019 och fick
sedan ett stipendium från Lunds Missionssällskap för att kunna åka tillbaka och
arbeta som volontär hösten 2019.
Olivia, hur blev din volontärtid i
Limassol?
Vilket år! Först och främst vill jag tacka Lunds Missionssällskap för det stipendium jag fick – det var det som gjorde det möjligt för mig att åka. När jag kom tillbaka till Cypern kändes det som att komma hem, och jag tror att det har varit en styrka under året att jag var bekant med sammanhanget och kulturen jag kom till. Men det har varit både en utmaning och ett äventyr.
Vad hade du för uppdrag som volontär?
Vi var två deltagare från förra året som var volontärer tillsammans, och vår uppgift var att finnas som stöd för bibelskolans elever. Det var så utvecklande och utmanande att vara en del av en annan människas personliga resa med Gud. Det blev många samtal och många frågor som inte alltid fick svar – vi försökte finnas till hands och lyssna. Jag är väldigt tacksam att jag fick vara med om det. Vi arbetade också tätt tillsammans med skolans kursledare och lärare, och det var en stor glädje att vara med och arbeta så nära människor som har vigt sina liv för något som är större än deras bekvämligheter i Sverige. Jag har fått se det positiva men också utmaningarna i att bo och arbeta under annorlunda omständigheter.
Hur var livet på Cypern?
Skolan tog en stor del av både min tid och mitt fokus, men en församling var också en viktig plats. Den heter ICF, International Christian Fellowship, och den har varit en del av min vardag i sammanlagt ett och ett halvt år nu. Jag har fått engagera mig i ett annat kyrkosammanhang än vad jag är van vid, och jag har dessutom fått lära känna människor som har en helt annan kyrklig bakgrund än vad jag själv har.
Hur blev det för er när pandemin kom?
Ja, förutom allt som var roligt och trevligt blev det också ett turbulent år med sjukdom, trafikolyckor, bränder och pandemi. Tyvärr blev vi, som så många andra, tvungna att sluta med klassrumsundervisning och göra om bibelskolan till en distanskurs. Sedan gick Cypern in i ”complete lockdown”, alltså total nedstängning, och vi blev uppmanade att åka hem. Jag fick lämna den ö och det jag hade kallat mitt hem de senaste månaderna med bara en dags varsel. Men jag har lärt mig så mycket, och jag jämför inte min upplevelse med det som händer alla de miljoner människor som är på flykt runt om i världen. Jag hade tur som kunde ”fly” hem till Sverige. Men jag har fått lite insyn i hur livet kan bli när man själv inte kan påverka sina omständigheter och dessutom blir tvungen att lämna det som brukar vara den trygg punkt i livet, hemmet. Och trots att året inte blev som jag hade tänkt fick jag åtta månader där, och erfarenheter som jag alltid kommer att bära med mig.
