Kära vänner i Kristus!
I år firar ni 175 år med Lunds Missionssällskap, en lång tid mänskligt liv och en lång tid för en institution. Det är dags att stanna upp, reflektera och blicka mot framtiden. Och ännu viktigare är det att tacka Gud för sällskapet och för alla er vänner som finns på olika platser och som genom åren så osjälviskt har gett era liv och använt era begåvningar i den globala missionen för att försöka förändra livet till de bättre för andra. Ni förkroppsligar de värderingar och den vision som är missionen – ni är ett vittnesbörd om Guds kärlek till mänskligheten.
Glädje över mångfalden
Enligt mitt sätt att se det är kärnan i Guds mission att dela glädjen i evangeliet om vår herre Jesus Kristus med andra, evangeliet om Jesus som älskar alla människor och allt som är skapat, i skapelsens mångfald, med religioner, etniska grupper och samhällsgrupper.
Att tala om mångfald och att erkänna den religiösa mångfalden är en av de grundläggande principerna i Lunds Missionssällskap. Jag tror att ni alla vet att ”missionsuppdraget i vår tid bygger på dialog och interreligiösa möten” (detta är ett citat ur presentationen av Uppdrag Mission, övers anm). De orden är ett erkännande av mångfalden som något som Gud har gett oss, en gåva som låter oss möta varandra och lära av varandra. Den gåvan är helt central för vad det innebär att vara olika och samtidigt vara ett som människor, och dess innehåll är vårt liv tillsammans som människor och i solidaritet med naturen.
Mission som livet tillsammans
Missionens hjärta är konceptet att leva tillsammans, att leva med varandra. Mission är att dela det livet med varandra.
Det påminner mig om en av Bob Marleys sånger: ”One life… let us get together and make this world a better place to live …” Den sången kan lära oss något om missionens essens som något som gör andra människors liv bättre.
De sammanhang där vi lever kan vara radikalt olika – södra halvklotet jämfört med norra halvklotet, öst jämfört med väst – men alla delar vi ett liv, för vi delar alla samma planet, vår Moder Jord. På det viset lever människor i Egypten och i Kapstaden ett liv tillsammans med människor i Hongkong och Jerusalem och Malimo, för vi delar på samma liv och andas samma luft.
Därför är missionen innerst inne samhörighet och sammankoppling, och vi delar livet med andra människor, ibland med människor som inte har fått samma förutsättningar som vi själva. Och därför är principen om barmhärtighet och respekt för andra så central i det kristna evangeliet.
Respekt för andra. Det är barmhärtighet, kärlek, nåd, generositet – att dela med sig av Guds kärlek i Jesus Kristus. När vi delar med oss av kunskaper och färdigheter till andra delar vi med oss av kraft och självförtroende som de kan använda för att förändra samhällslivet. Jag tänker till exempel på när människor rustar andra människor med undervisningsmetodik eller med konstnärliga metoder som kan förändra liv till det bättre. För att leva i Guds rike är att leva livet fullt ut.
Mission som ett liv vi delar
I enlighet med sina stadgar verkar Lunds Missionssällskap för att ”främja Guds rikes utbredning och göra missionen känd och älskad”. Vidare från sällskapets webbplats: ”Detta gör LMS sedan sällskapet bildades 1845 genom att förvalta de medel som skänkts och testamenterats till sällskapet och genom att ge bidrag i främsta hand till utbildning för och fördjupad reflektion över kyrkans missionsuppdrag.” Därför fångar Jesu ord i Johannesevangeliet 10:10 – ”Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.” – det allra viktigaste i missionen: Jesus erbjuder människan sitt eget liv som än källa till liv i överflöd och kvalitet. Mission är att dela, dela liv med varandra, dela evangeliets glädje med varandra, den som gör oss fria att älska varandra.
Mission är att möta sin samtids behov
Mission innebär också att se och fylla behov i olika sammanhang. När vi talar om vår samtids behov – det finns en berättelse om en baptistmissionär i Afrika. Han var ute och vandrade när han hörde hur ett lejon tassade fram bakom honom. ”O Herre”, bad missionären, ”se i din godhet till så att lejonet som går bakom mig är en god kristen.” I den tystnad som följde hörde missionären att lejonet också bad. ”O Herre”, bad han, ”jag tackar dig för den måltid som jag strax kommer att få njuta av.”
Vi har olika behov vid olika tidpunkter i våra liv. Både lejonet och missionären hade behov. Missionären bad att han skulle klara sig, och det hungriga lejonet tackade Gud för vad som såg ut att vara en möjlighet att äta.
Mission innebär att försöka möta andras behov i deras egna sammanhang och när det passar för dem. Det innebär att försöka tjäna hela mänskligheten, också när man ställs inför utmaningar. Det kan vara migration och flykt, eller barn-trafficking, eller att barn och kvinnor utnyttjas och behandlas illa. Och en avgörande fråga för missionen i vår tid är omsorgen om miljön. Vi har fått mandat av Gud att vårda och odla jorden.
Ert intresse för missionsarbete gör att ni är samarbetspartners med oss. Missionen är omöjlig utan er. Missionen fortsätter att vara ett gensvar på föränderliga sammanhang och olika behov.
Mission i det lilla
Jag vet ju inte vad det är som inspirerar er i missionen, vad det är som driver er. Det som inspirerar mig med mission är längtan att göra något för andra människor, något som förändrar deras liv till det bättre. Så som jag ser det har mission inte så mycket att göra med att försöka flytta berg som Mount Everest, Himalayabergen eller Kilimanjaro. Det är snarare genom att göra det lilla, små saker, för människor där vi bor, som vi kan åstadkomma förändring. Det kan till exempel vara att se till att några utbildas till lärare eller att ordna så att många får en utbildning i samhällskunskap och metoder för samhällsförbättring. Det är något som kanske kan öppna en ny väg i livet för dem och på det viset ge dem hopp. Mission är att ge hopp till andra.
Tillitens mission
Det är också viktigt att se mission som något vi gör i tillit och tro. Både lejonet och missionären visade tillit till Gud, eller tro om man så vill, och litade på att Gud hade greppet om situationen. Mission är en omöjlighet utan tillit till Gud och till andra människors goda vilja. Tillit och tro är avgörande i nästan alla religioner. De är motsatsen till rädsla och brist på tro. Vi lever i en värld som verkar vara förlamad av rädsla och av hopplöshet, ibland av rädslan för det okända.
Mission som i sällskap
Slutligen: mission är att befinna sig på resa tillsammans med andra. Det innebär att ha sällskap av andra som reser med oss allihop hela vägen. På den afrikanska kontinenten är sällskap på safari något mycket viktigt eftersom man måste gå långt genom jungler och över floder.
Vänner, mission inspirerar oss till att resa i sällskap. Det finns inget tryggare än att veta att man inte är ensam på resan. Sällskap betyder att vi ger hopp till varandra och lever i hoppet, och hoppet har sin grund i vår tro på Jesus Kristus. Mission är att ge det hopp som kommer ur vår övertygelse att Jesus Kristus vann över dödens hopplöshet, att inspirera människor som verkar ha förlorat hoppet.
I kontrast till den definition av engelskans mission som karaktäriseras av innehåll som intrig och konspiration – tänk på Mission Impossible-filmerna – arbetar Lunds Missionssällskap med Mission as Possible enbart genom ödmjukhetens kraft. Vi tjänar varandra som arbetskamrater.
Ett hopp som överlever
Efter 175 år står vi vid början på en ny missionresa. Vi har goda skäl att se framåt mot framtiden med tillförsikt och att hoppas på det som Gud kommer att göra i och genom er. Lås oss grunda vår tro och vårt hopp i Gud som kan göra mycket mer genom oss för sin mission i världen. I er har ni det som krävs för att göra jorden till en bättre plats för människor att leva på. Lunds Missionssällskap kommer att förbli ett sällskap för er alla på resa. Gud välsigne er när ni försöker fortsätta vara trogna ert uppdrag på denna missionsresa!
___
Henry Mbaya är professor i missionsvetenskap på den teologiska fakulteten vid Stellenbosch University, en ekumenisk fakultet. Han bor i Stellenbosch och är också oavlönad deltidspräst i St. Mary’s Parish där.
