Scroll to top

Indien: Nu vet kyrkoledarna

Biskop Susanne Rappman och Ranjita Borgoary vid 30-årsjubileet för prästvigda kvinnor i de lutherska kyrkorna i Indien. Bild: Christy Jennifer, Act Svenaka kyrkan

– En kvinna är aldrig trygg här, säger Ranjita Borgoary. Och som situationen är nu är det en stor utmaning att vara kristen och kvinna.

Tolv medlemskyrkor har United Evangelical Lutheran Churches in India, och ungefär 3,5 miljoner medlemmar. Ungefär hälften av dem är kvinnor och flickor – men fortfarande är de flesta som har ledande positioner i kyrkorna män. Det är en av de frågor som Ranjita Borgoary gör kyrkorna och deras medlemmar uppmärksamma på i sitt arbete på UELCI:s nationella kansli i Chennai.

Uppmuntrande exempel

– Jag har arbetat här sedan 2013, berättar hon. Socialt arbete och genusvetenskap var mina ämnen när jag studerade, och så bad de lutherska kyrkorna mig att ta hand om kvinnoarbetet. Kvinnor ställs inför många problem här i Indien. Det kan vara i hemmet och familjen, i samhället – men också, för de kristna kvinnorna, i kyrkan.

Kristna är en minoritet i Indien – hinduismen är den största religionen – och kulturen har länge varit mansdominerad. Det är två av förutsättningarna för Ranjita Borgoarys arbete, men hon talar också om ett starkt stöd från bland andra Svenska kyrkan.

– Våra kvinnliga präster får inte alltid anställningar, och de mer ansvarsfulla tjänsterna är det nästan bara män som har, men hösten 2022 när vi firade 30-årsjubileum för prästvigda kvinnor var Susanne Rappman med, Göteborgs stifts biskop. Jag tycker om att visa exempel från andra kyrkor – det är mycket uppmuntrande för oss.

Ranjita Borgoary på församlingsbesök: Bild: Act Svenska kyrkan

Nominerar sig själva

Arbetet som utgår från kyrkofamiljens nationella kansli sträcker sig ut över stora delar av Indien – till församlingar som ber om studiematerial och kontakt med tänkbara gästpredikanter och föreläsare, till teologiutbildningarna där Ranjita Borgoary beskriver engagemanget och intresset som stort, till kyrkoledarmöten och prästsamlingar där hon leder bibelstudier om kvinnor i Bibelns berättelser, till lärarfortbildningar inför bland annat den nationella satsningen ”16 days of activism” där de lutherska kyrkorna är med.

– Bibelstudierna med kyrkoledare började vi med i liten skala. I början var det alltid någon som ville tala om att Paulus säger att kvinnan ska tiga i församlingen, den versen, tagen ur sitt sammanhang. Det är det fortfarande, men det finns ju så mycket mer att tala om. Många tar det mansdominerade samhället för givet och förstår inte att språkbruket, strukturerna och systemet är farliga. Nu vet i alla fall kyrkoledarna att det här är viktiga frågor som inte har tagits på allvar tidigare. Och jag träffar kvinnor som nominerar sig själva till uppdrag och talar om sina rättigheter.

Kan 3,5 miljoner kristna också påverka det indiska samhället?

– Det finns möjligheter att göra saker, säger Ranjita Borgoary. Aktivismdagarna arbetar vi med tillsammans med många andra. Internationella kvinnodagen också. Och vi är med i Thursdays in Black (en kampanj mot våld riktat mot kvinnor, red:s anm) – det är många som frågar varför vi är svartklädda på torsdagar, och då kan vi berätta.

___

United Evangelical Lutheran Churches in India 

I United Evangelical Lutheran Churches in India (UELCI) ingår Andhra Evangelical Lutheran Church, Arcot Lutheran Church, Evangelical Lutheran Church in Madhya Pradesh, Evangelical Lutheran Church in the Himalayan States, Good Samaritan Evangelical Lutheran Church, Gossner Evangelical Lutheran Church in Chotanagpur and Assam, India Evangelical Lutheran Church, Jeypore Evangelical Lutheran Church, Northern Evangelical Lutheran Church, South Andhra Lutheran Church och Tamil Evangelical Lutheran Church. Var och en av dessa kyrkor har en ”Women Secrerary” som samarbetar med Ranjita Borgoary och de övriga. UELCI ingår i ACT-alliansen, samarbetar med Act Svenska kyrkan och är medlem i Kyrkornas världsråd, Christian Conference of Asia, The National Council of Churches in India och Lutherska världsförbundet.

print