– Det jag funderar på nu är om man kan använda berättelsen precis som den är för att hjälpa barn som har drabbats av konsekvenserna av covid-19 och som kommer att drabbas när det blir ekonomisk kris också. Går det att se att Sarahs berättelse fungerar för dem också? Eller måste det vara en ny, en annan? Ibland är jag taggad, ibland tänker jag ”det går inte”.
Imad Elabdala blev tvungen att ta en paus i juni förra året. Han hade flytt från Syrien, kommit till Sverige, startat företag och organisation, skrivit en barnbok, börjat arbeta med en film och föreläst i många sammanhang. 2017 uppmärksammades han av BBC World Service i ett Newsday-reportage, året efter fick han ta emot H.M. Konung Carl XVI Gustafs pris Årets Nybyggare, ett entreprenörspris ”för utländska företagare som bygger Sverige”, och blev utsedd till en av årets tre Change Leaders av Reach for Change, en organisation som stöttar ”personer med banbrytande idéer som gör livet bättre för barn”.
Så drabbades han av utmattningssyndrom.
Och i februari, när han tyckte att han mådde bra igen och var redo att börja arbeta, började förutsättningarna för hans projekt förändras på helt nya sätt.
– Hur kan vi hjälpa människor nu? Jag skrev min bok för barn som hade varit med om att fly, men nu är det alla möjliga barnfamiljer som har hamnat i kris, säger han.
Bearbeta upplevelser
När kriget kom till Imad Elabdalas hemstad, Homs i Syrien, lämnade han sin tjänst som ingenjör med inriktning på hållbar utveckling och blev krigskorrespondent för att berätta om det som hände runt honom. Men 2013 blev situationen så omöjlig att han och hans familj kände sig tvungna att fly.
Många gånger har han fått berätta om hur de barn som han mötte på vägen, och som pratade med honom om vad de hade upplevt, blev den första inspirationen till berättelsen om Sarah.
– Jag är uppväxt i scoutrörelsen, och när jag var tonåring började jag skriva manus tillsammans med en av mina bästa vänner. Vi ville förmedla stora idéer och råd till de yngre barnen. Och vi märkte att det gjorde intryck på dem. Men jag ser mig inte som författare.
Kognitiv beteendeterapi blev ett av Imad Elabdalas redskap när han försökte bearbeta det han själv hade upplevt under kriget och flykten. Kanske skulle det kunna vara till nytta för de barn som han hade mött också? Kanske i form av en berättelse?
Uppdrag ger tillhörighet
– Jag har aldrig känt att jag har hört till mitt samhälle, för jag är uppvuxen mellan samhällsklasser, berättar han. Men jag visste att när jag känner att jag har ett uppdrag, då känner jag också tillhörighet. Jag tänkte att jag kan försöka skapa en hero som kan lära barn hur man kan hantera svårigheter. Det blev Sarah. Hennes lösningar är mina egna erfarenheter.
Att berättelsen blev en bok var ett enkelt beslut: Imad Elabdala ville att den skulle kunna spridas överallt, också i flyktingläger där det ofta saknas el. Men parallellt med boken började han arbeta med en animerad film med stöd från Teskedsorden, och inom ramen för sitt företag Kidnovation och sin organisation Hero To Be använder han också Sarahs berättelse i föreläsningar och i digitala versioner, bland annat en app.
Ingenjör mer än poet
Boken är skriven på engelska, ett språk som Imad Elabdala använde i sitt arbete som ingenjör och journalist långt innan han visste att han skulle hamna i Sverige – men det är ju inte hans modersmål.
– På arabiska blir jag lätt väldigt poetisk, säger han och skrattar, och det som jag skriver på arabiska skulle inte fungera för barn. Min engelska är enklare. I den här boken ville jag inte arbeta som poet utan som ingenjör – jag ville anpassa berättelsen till den modell som barnen behöver för att bearbeta det de har varit med om. Det var svårt!
Men idén att förmedla ett budskap genom en berättelse hade han med sig hemifrån.
– Det arabiska sättet att bygga storytelling är jättestarkt, säger han. Farmor bor ofta med sina barnbarn och berättar sagor för dem. Jag hade både farmor och mormor som sagoberättare. Alla berättelser hade en mening, en moral. Jag tyckte inte om alla, en del var hemska, särskilt om man fick höra dem på kvällen …
Mardrömmar är ett av Sarahs problem i berättelsen. Imad Elabdala nämner lucid dreaming treatment, LDT, som en av de metoder som har hjälpt honom själv med de mardrömmar som är en del av hans posttraumatiska stressyndrom och som verkar fungera extra bra för barn. Genom ett samtal mellan Sarah och den vind som blåser genom tältlägret där hon bor introducerar Imad Elabdala konceptet utan att skriva dess namn.
– Det är mest KBT (kognitiv beteendeterapi, red:s anm) i boken, men jag arbetar också en del med influenser från positive psychology och growth management för att ge barnen hjälp att ha fokus på att växa.
Pusselbitar
Havet är en återkommande bild och verklighet i berättelsen om Sarah. Innan kriget kommer snurrar hon en jordglob tillsammans med sin pappa:
”När Sarah såg jordgloben snurra föreställde hon sig världsdelarna som pusselbitar som flöt i havet. Hon tänkte att om man kunde få dem att komma lite närmare varandra skulle världen se ut som ett enda stort, vackert hjärta.”
Senare reser Sarah över havet, och när båten kapsejsar överlever hon och hennes familj men inte alla andra som var ombord. När hon gråter och är arg över det som har hänt får hon ett svar:
”Lilla vän, ni var många som reste med en liten och bräcklig båt, och ni reste när mina vågor var höga. Jag är ledsen som du. Naturen är lugn ibland och vild ibland, och människor måste vara försiktiga. Det som hände är inte ditt fel, och inte mitt heller.”
Manskapet på räddningsfartyget kallar hon Havets Vänner, och bilden av en lax som simmar långa vägar i världshaven för att kunna leva sitt liv kommer tillbaka i berättelsen gång på gång.
– Att språket är ett hav är ett talesätt på arabiska, säger Imad Elabdala. Det betyder att språket är oändligt, för förr trodde vi att havet var oändligt. Den arabiska kulturen var väldigt styrd av språket redan före islam. All kunna formulera sig var en väldigt stark del av en människas identitet. Men språket är också musik. Jag lär mig svenska med öronen.
—
Fotnot: Böckerna Sarahs resa och Sarah’s Journey är utgivna på ett print-on-demand-förlag och kan beställas från bland annat AdLibris och Amazon. På www.teskedsorden.se kan man se den animerade filmen om Sarah, ungefär tio minuter lång, och hämta lektionsmaterial och lärarhandledning för förskoleklass och lågstadium.
