I Broby i nordöstra Skåne hamnade många nyanlända hösten 2015. De flesta har flyttat vidare, men fortfarande finns det stora behov av integrationsinsatser där. Broby-Emmislövs församling anställde läraren Kristina Runeson, som de senaste åren har samordnat språkcaféer och grupper för kvinnor med annat modersmål än svenska, för att arbeta med projektet ”Svensk kultur och kristen tro”.
Kristina Runeson, vad är bakgrunden till ert projekt?
Broby-Emmislövs församling ville kunna erbjuda en kurs om kristen tro och dess återverkningar, historiskt och idag. Församlingen har goda kontakter med det omgivande samhället, så diakonen här frågade Arbetsförmedlingen och Goinge Forward om ett samarbete. De såg också att det fanns behov av information och sa att vi skulle kunna komma in någon gång i veckan som gästföreläsare för de olika grupper som de möter i etableringsfasen. Då bestämde sig församlingen för att försöka utveckla ett koncept som skulle kunna fungera i olika grupper, och den uppgiften fick jag. Tanken var också att vi skulle kunna dela med oss till övriga församlingar och kommuner i vårt stift.
Hur gick ni tillväga för att utforma föreläsningarna?
Jag samarbetade nära med församlingsherden och diakonen, och vi bestämde oss för att djupintervjua ett antal invandrare för att fånga upp deras kunskap och förståelse av kristen tro och hur den avspeglar sig i samhället. Vi ville också ta reda på vad de ville veta mer om, vilka behov som fanns. Diakonen och jag delade på intervjuerna.
Intervjuerna gav oss värdefull insikt i människors förståelse av och uppfattningar om kristen tro. De flesta av dem vi intervjuade är muslimer, och de saknade ofta kunskap om svenska högtider, särskilt de kristna högtiderna i vår kultur. Vi intervjuade också kristna från andra kulturer och traditioner och en person som hade konverterat till kristen tro.
Utifrån de behov vi såg förberedde vi två föreläsningar på en och en halv timme vardera med stöd av PowerPoint och med samtalsfrågor.
Hur blev mottagandet?
Vi knöt an till de kontakter församlingen hade sedan tidigare – kommunens integrationsprojekt, sfi och kommunens samordnare för flyktingar. De sa att de var positivt inställda men att de inte kunde öppna sina verksamheter för föreläsningarna. Då annonserade vi och bjöd in till föreläsningar i församlingshemmet istället, med persisktalande tolk, vid tre tillfällen: två vardagskvällar och en lördag. Vi hade också två föreläsningar på Allt-möjligt-verkstaden här i Broby. Men responsen från kommunen och de omgivande församlingarna var knaper.
Projektet har löpt under ett och ett halvt års tid, och jag har varit timanställd. Vi är glada för mycket i projektet trots att det inte lyfte som vi hade önskat. Nu lämnar jag över materialet till församlingen så att det kan användas bland annat på språkcaféet.
Intervjuerna gav oss en större förståelse och kunskap om människors sätt att resonera och tänka om sin egen och andras tro. Den är mycket värdefull för andra verksamheter. Vi har ju också fått öva oss i att formulera kristen tro på ett enkelt sätt. Framöver har församlingen en beredskap att möta de frågor och fylla de luckor som finns hos nysvenskar och som inte täcks av den samhällsinformation som de får genom kommunens verksamhet. Vi är mycket tacksamma mot Lund Missionssällskap för att vi fick möjlighet att genomföra vårt projekt.
