Scroll to top

Förstå bättre på två språk

Selma Muhamed Yasin får hjälp med läxan av Omar Adam. Bild: Jenny Eriksson

Det luktar hemtrevligt i det lilla köket i källarlokalen på Hårds väg i Malmö. Fatumo Mohamed Hussein häller upp kaffe i vita koppar och sätter sig vid köksbordet en stund. Hon bor i närheten och berättar att hon kom till Sverige från Somalia 1995. Alla hennes barn är födda i Sverige, och det har varit viktigt för henne att det ska gå bra för dem i skolan. När barnen gick i grundskolan och hon fick höra talas om Somaliland förenings läxhjälp var det självklart att ta med barnen dit.

– Alla mina barn har gått på läxhjälpen här.

Nu studerar alla utom ett av barnen på universitet, och yngsta sonen tar studenten till våren.

– En ska bli byggingenjör, en elingenjör och en socionom, berättar Fatumo Mohammed Hussein stolt.

– Alla mina grannar säger: ”Oj! Tre barn på universitet! Oj så bra!”

En av Fatumo Mohamed Hussein söner är dessutom själv läxhjälpare numera, på Mattecentrum i Malmö.

Sumeya Muhamed Yasin har tagit med sig läxorna till Somaliland förening. Bild: Jenny Eriksson

Som ett medborgarkontor

– Hennes barn visar hur mycket läxhjälpen kan betyda, säger Abdi Hakin.

Han är föreningens grundare och en av drivkrafterna bakom den och alla dess aktiviteter för barn och vuxna i området.

Att hinna få ett ord med honom under föreningstid är inte helt enkelt. Människor som behöver hjälp med olika ärenden väntar inne på och utanför hans kontor. Det har lite av den funktion som medborgarkontoren tidigare hade, och många kommer med blanketter från Arbetsförmedlingen och andra myndigheter för att få hjälp med att fylla i dem på rätt sätt.

Alldeles strax är det dags för avgång för en hälsocirkel. Abdi Hakin är med och arrangerar den tillsammans med ABF för att människor ska få komma ut och röra på sig, pandemin till trots.

– Varje dag går vi på en timmes promenad. Nu står de där ute och väntar på mig.

Kvällens deltagare och läxhjälpare. Bild: Jenny Eriksson

Mamma tipsade

I lokalen finns flera grupprum med datorer. Där sitter både yngre barn och tonåringar och pluggar och får hjälp med sina läxor.

Två av dem är tvillingarna Selma och Sumeya Mohamed Yasin. De går i åttonde klass på en högstadieskola i en annan del av Malmö men kommer ofta hit på läxhjälpen som har öppet varje tisdag och torsdag kväll. Det var deras mamma som tipsade dem om den, och nu har de kommit hit i något år eller två, berättar de.

– Läxorna är svåra ibland. Här får jag hjälp med olika ämnen, och då förstår jag allt bättre, säger Selma Mohamed Yasin.

Hon tror att det skulle vara svårare i skolan utan hjälpen hon får här.

Omar Adam, föreningens projektsamordnare, är en av tre läxhjälpare den här kvällen. Han berättar att de brukar ha fler volontärer som hjälper till, bland annat från Västra Skrävlinge församling. En del av dem är lite äldre och vågar inte komma nu på grund av pandemin.

– Under höstterminen hade vi tänkt att bara ha en lite mindre läxhjälpsgrupp, men folk kommer hit och det är svårt för oss att säga nej.

Selma Muhamed Yasim och Omar Adam. Bild: Jenny Eriksson

NO- och matematikbegrepp

Omar Adam berättar att läxhjälpen startades eftersom många av föreningens medlemmar är familjer där de vuxna har uttryckt att de ofta har svårt att hjälpa sina barn med skolarbetet.

– Majoriteten av föräldrar som har gått i skola i Sverige kan hjälpa sina barn med läxorna i grundskolan, i alla fall tills barnen kan klara att göra läxorna själva. Men här kan det handla om föräldrar som inte själva kan läsa och skriva.

Föreningen har lokal mitt i Rosengård av strategiska skäl, förklarar Omar Adam: det ska vara enkelt för barnen att komma hit, inte bara för läxhjälp utan även för de många andra aktiviteter som anordnas för både barn och vuxna.

Bild: Jenny Eriksson

Han tror att det spelar stor roll för barnen att de kan få läxorna förklarade på somaliska.

– En del är ganska nyanlända, och även om de har kommit långt med svenska språket kan de till exempel inte begrepp inom NO och matematik så bra, som volym och omkrets och sådant. Vi förklarar, och då blir det mycket enklare för dem att förstå frågorna och hur de ska lösa sina uppgifter.

Han vänder sig mot Selma Mohamed Yasin. En av hennes läxor är att skriva en resonerande text om olika sorters förpackningar, och han blandar svenska och somaliska när han förklarar hur aluminium fungerar som förpackningsmaterial. Sedan fortsätter Selma att själv skriva på sin uppgift.

En stund senare är den klar att skickas in till hennes lärare.

– Nu är jag klar med alla den här veckans läxor, berättar hon nöjt.

I rummet intill jobbar hennes syster Sumeya Mohamed Yasin med samma uppgift.

– Det är bra att få hjälp här. NO är svårt ibland. Matte och engelska är lättare, det kan jag få hjälp med hemma. Men NO:n får jag hjälp med här.

Trots att det är svårt är NO hennes favoritämne, säger Sumeya Mohamed Yasin.

Systern Selma gillar ämnet svenska bäst.

– För det är inte så svårt.

Fotnot: När det här reportaget skrivs, i början av november 2020, har föreningen just beslutat om ett tillfälligt uppehåll för läxhjälpen på grund av hårdare Covid-19-restriktioner i Skåne.

print