Scroll to top

Befriande energi

Att hata Gud
Jenny Hval
TankeKraft förlag
Översättning: Jenny Högström

Den norska artisten och författaren Jenny Hvals roman Att hata Gud är ett tidsdokument. I scener som vibrerar febrigt beskrivs i jagform hur en flicka blir ung kvinna på 1990-talet.

Tidens förändringar befriar henne. Internet öppnar ofattbara möjligheter. Plötsligt är rockmusik inte längre något som enbart killar spelar, och det är inte längre ”Gud” som bestämmer allt.

Bokens jag har vuxit upp i bibelbältet på Vestlandet i Norge. Det som under hela hennes barndom har presenterats som ”Gud” framstår mera som ett socialt kontrollsystem där särskilt flickor hålls i schack.

Hon reagerar genom att bokstavligen måla allting svart, men bland Norges samtida kyrkbrännande svartrockare hittar hon inte hem. Hon är några år för ung, och den världen är dessutom en pojkvärld, sluten kring sig själv och obegripligt destruktiv. Så småningom bildar hon ett band med två tjejkompisar. Deras häxriter och konstnärliga avsökningar har drag av lekfull transcendens.

Ord som ”hat” och ”svart” lyckas aldrig mörklägga henne. Hatet hon känner är inte en kraft som skadar andra, utan en inre energi som befriar henne. Det bottnar i ett rimligt och djupt känt krav på att slippa underordnas.

Till guldtrådarna i Hvals textväv hör beskrivningen av Edvard Munchs kända tavla ”Pubertet”, där en naken flicka sitter och … hatar. När jag har läst Hvals bok är det bara så uppenbart för mig att det är vad flickan i målningen gör. Hon hatar att vara utlämnad till konstnärens övermäktiga blick som om han vore Gud, och jag förstår henne. Jag förstår också jaget i Jenny Hvals poetiska och filosofiska gestaltning.

För en kristen är det naturligtvis frestande att bara slå ifrån sig den här boken. Redan titeln kan få en from person att inta försvarsställning eller förbereda sig på strid, och texten rymmer gott om provokationer, men den som sluter sig går miste om mycket. Ur underifrånperspektiv speglar Jenny Hval ett tätt vävt kristet socialt sammanhang som för en ung människa blir förtryckande. Det ska inte avfärdas.

print