Scroll to top

Dialogen behövs överallt

Deltagare på S:ta Birgitta folkhögskola i Södertälje. Bild: S:ta Birgitta folkhögskola

För några år sedan bjöd tre folkhögskolor i Stockholmsområdet in till en gemensam kvällskurs. S:ta Birgitta är en av Sveriges katolska folkhögskolor, Paideia är judisk och Kista folkhögskola är muslimsk. Ämnet var att läsa varandras heliga skrifter – de kristna, de judiska och de muslimska.

– Det var så spännande, säger Hedvig Larsson. Sedan kom pandemin, men jag hoppas att vi ska kunna samarbeta igen.

Hedvig Larsson. Bild: Veritas förlag

Faddrar i kedja

Hedvig Larsson är religionshistoriker och har undervisat på bland annat Ersta Sköndals högskola. En timlärartjänst vid sidan om på en folkhögskola var en av de saker som för ungefär tio år sedan ledde till att hon började läsa Svenska som andraspråk och gick folkhögskollärarutbildningen. Sin första heltidstjänst hade hon på just Kista folkhögskola.

– Den hade kunnat starta tack vare att Sjövik, en av baptiströrelsens folkhögskolor, tog ansvaret som fadder, berättar hon. Och medan jag arbetade där ställde Kista i sin tur upp som fadder när den judiska folkhögskolan skulle starta. En del av deltagarna gick på båda skolorna ett tag.

Bild: Veritas förlag

Kyrkohistorisk händelse

Sedan många år är Hedvig Larsson också en av medlemmarna i Stockholms katolska stifts kommission för interreligiös dialog. Det var i den egenskapen hon fick uppdraget att skriva boken En kort introduktion till religionsdialog.

– Den utgår från föreläsningar som jag har hållit på en av Newmaninstitutets kurser, en om Andra Vatikankonciliet, berättar hon. På 1960-talet började ju vi i den katolska kyrkan tala med företrädare för andra religioner, inte bara om dem. Kyrkohistoriskt är det en stor händelse.

Boken ingår i en serie med korta introduktioner till olika aktuella ämnen, böcker som är tänkta att kunna läsas av många och användas i församlingsarbetet.

”Det här är också teologi”

– En del tänker nog att religionsdialog är något bara för kyrkoledare, säger Hedvig Larsson. Och jag försöker insistera: jo, vi måste! Alla nivåer är viktiga!

Hon berättar att det finns många olika inställningar till religionsdialog och till hennes arbete bland församlingsmedlemmar som hon träffar.

– Det finns de som tycker att jag är muslimkramare – och det är jag väl också, det beror på hur man definierar det. Det finns de som tycker att det här ämnet är hotfullt, utmanande, lite läskigt, att det är bäst att hålla sig på sin kant. Jag har fått positiva reaktioner också: att jag har skrivit lättfattligt, att det är ett viktigt ämne, att det är bra att boken har kommit eftersom det inte finns så mycket skrivet på svenska.

Sedan berättar hon att många tycker att teologi är spännande.

– Och då vill jag säga: det här är också teologi! Som minoritet har man ofta en tendens att vilja skydda sig själv och sin tradition, att se mest till sig själv. Vi måste titta ut för vår självförståelses skull.

Deltagare på S:ta Birgitta folkhögskola. Bild: S:ta Birgitta folkhögskola

Folkhögskolan till för alla

På folkhögskolan i Södertälje är få av deltagarna i Hedvig Larssons kurser katoliker. Istället möter hon unga vuxna med bakgrund ibland annat ortodoxa kyrkor, en del muslimer och några mandéer.

– S:t Ignatios och Hagaberg finns ju också i Södertälje, men sammansättningen hos oss avspeglar staden, säger hon. Det är överhuvudtaget väldigt religiöst.

De allra flesta deltagarna är första eller andra generationens invandrare, och de som har gått i svensk grundskola och gymnasium har ofta haft det svårt eftersom deras ordförråd inte har utvecklats tillräckligt.

– Vi har också en grupp kvinnor som kommer från länder där flickor inte går i skolan, Afghanistan till exempel, och de som kommer från Eritrea kan ha mycket skiftande skolbakgrund. Nu är det till exempel några som inte kunde läsa och skriva och som går vår undersköterskeutbildning – jag är så stolt över dem!

Hedvig Larsson berättar om katolska äldreboenden som en del av den diakoni som mest är riktad till kyrkans egna medlemmar – och om folkhögskolan som en del av den diakoni som är mycket utåtriktad:

– De katolska folkhögskolorna är ju till för alla, och de är ett bra exempel på en dialog som pågår i vardagen, livets dialog. I min SO-kurs blir deltagarna förvånade när de inser att de själva är med i den interreligiösa dialogen, och så är det ofta i andra sammanhang också. Kunskaper om religion är viktiga för hela samhället, och dialogerna på de olika nivåerna är beroende av varandra.

Fotnot: Hedvig Larssons bok En kort introduktion till religionsdialog är utgiven av Veritas förlag. Ersta Sköndals högskola heter numera Marie Cederschiölds högskola.

print