Sofia Oreland är doktorand i global kristendom (ämnet hette tidigare missionsvetenskap) vid Uppsala universitet och forskar i religiös klimataktivism.
Sofia, i maj var du i Sydafrika – berätta om ditt forskningsprojekt!
Jag undersöker religiös klimataktivism och jämför en svensk och en sydafrikansk kontext. I Sverige har fokus legat på kristna klimataktivister, men när jag kom till Sydafrika mötte jag en muslimsk aktivist i rörelsen Extinction Rebellion, och den organisation jag fann med tydligast koppling mellan religion och klimataktivism var interreligiös. Så det blev naturligt att jag breddade undersökningen.
Det jag är nyfiken på är hur den inre andligheten och tron hänger samman med den yttre gestaltade aktivismen, det politiska påverkansarbetet.
En skillnad mellan Sverige och Sydafrika är att här i Sverige är det fokus på att vi måste ändra vår livsstil för att minska klimatpåverkan. Sydafrika drabbas hårdare av klimatförändringarna, så där är fokus också på att hantera klimatkonsekvenserna.
Hur var din resa till Sydafrika?
En sak som blev väldigt bra och som jag inte hade tänkt på i förväg var att jag bodde på två väldigt olika platser: i Soweto, en kåkstad utanför Johannesburg, och sedan i en rik stadsdel i Kapstaden. I Soweto fick jag tala med människor om hur de upplever klimatkrisen och utmaningar i sin vardag, till exempel problem med vatten- och elförsörjning som är nära kopplade till klimatkrisen. Kapstaden gav mig andra perspektiv. Det berikade min förståelse av klimatförändringarna att bo i så olika områden.
Varför har du valt att studera just Sydafrika och Sverige?
I mitt ämne, global kristendom, ska man alltid ha ett perspektiv från globala syd med i sin forskning. Jag tycker att det är mer intressant att göra en jämförande studie, och i Sydafrika använder religiösa klimataktivister engelska som språk – det underlättar. Jag har också varit där tidigare i samband med olika yrkesuppdrag, så jag vet lite om kontexten. I Sydafrika finns också en historia där religiösa aktörer spelar en stor roll i politiskt påverkansarbete, till exempel i kampen mot apartheid.
Fick du veta något oväntat?
Ja, många av aktivisterna jag möter här i Sverige kämpar med klimatångest – hur man ska förhålla sig till att framtiden ser så mörk ut. Detta var inget jag märkte hos de sydafrikanska klimataktivisterna, och det är konstigt eftersom de står mycket närmare klimatkrisen än vad vi gör här. Medan jag var där var det både svår torka och en stor översvämning där många människor miste livet. Trots att de lever med de här konsekvenserna av klimatkrisen i sin vardag var det ingen som talade om klimatångest.
Vad kan det bero på?
Jag tolkar det i ljuset av vad en 60-årig kvinna berättade. När jag talade om svensk klimatångest och frågade om hennes tankar skrattade hon och berättade att hon tillhör Khoisanfolket. De har genomlevt tre folkmord, sedan apartheidtiden då hennes familj var tvungen att fly, och nu klimatkrisen. ”Jag tror att ni i Sverige kanske har levt lite mer skyddat än vad vi har”, sa hon.
