Scroll to top

Öppenhet i vetenskap och praktik


■ ■ ■

Vetenskap är en möjlighet att påverka. God vetenskap bör ha en öppenhet för nya möjligheter, andra sätt att tänka och det oväntade. I Första Thessalinikerbrevets femte kapitel står det: ”Släck inte anden, förakta inga profetior men pröva allt. Ta vara på det som är bra, och avhåll er från allt slags ont.” Det är en god grund för ett vetenskapligt synsätt.

Missionsvetenskapen har liksom andra vetenskaper förändrats sedan den etablerades som vetenskaplig disciplin, och i detta nummer får du läsa mer om de olika spår som missionsvetenskapen utforskar. Inte sällan är bilden av missionen mer komplex än vi först tror, skriver Robert Odén i sin krönika. I sin doktorsavhandling berättar han bland annat om Onesimus Nesib, en känd EFS-profil som både blev ”en av oss” och fortsatte vara en främling.

Att vara en minoritet ger andra perspektiv på tillvaron än dem som till exempel kristna i norra Europa och Nordamerika har. Hur ser vanliga kristnas syn på mission ut i södra Indien, där de lever bland stora grupper som tillhör andra religioner? Det får du veta mer om när du läser Anita Yadala Sunesons artikel. Hon är en av många som har kunnat genomföra sin forskning tack vare stipendium från Lunds Missionssällskap, och Ann Aldén berättar om sin doktorandtid med Aasulv Lande, Lunds universitets förste professor i missionsvetenskap – professuren är ett av sällskapets initiativ.

För många har mission inneburit ett förändrat sätt att se på världen och en öppenhet för andra, och om den öppenheten får prägla både vetenskap och praktik finns det oanade möjligheter.

print