Den beväpnade inre konflikten i Guatemala rasade i 36 år och resulterade i att mer än 200 000 personer dödades, 45 000 försvann, 1,5 miljoner blev flyktingar i sitt eget land och tusentals kvinnor utsattes för sexuellt våld.
Tjugotre år efter undertecknandet av fredsavtalet håller de institutioner som utformades för att gottgöra offren för kränkningar av de mänskliga rättigheterna på att monteras ner. Det är inte bara ett angrepp på offrens och de överlevandes värdighet. Det kan också innebära att våldet och den sociala instabiliteten i Guatemala ökar.
Fredsarbetet blir svårare
Den 12 maj godkände Guatemalas konstitutionsdomstol en kontroversiell lagändring. Den reglerar alla icke-statliga organisationer (så kallade NGOs) utan undantag.
Lagändringen gör det möjligt för staten att övervaka alla icke-statliga organisationer som, enligt formuleringen i lagen, ”brukar externa medel för att störa den allmänna ordningen”, och att ensidigt upphäva deras mandat.
Förslaget till lagändring lades fram av det styrande partiet förra året, och det möttes av kritik från guatemalanska organisationer och från internationella organ och FN. Kritikerna fruktade för civilsamhällets möjlighet att verka utan rädsla för repressalier.
Lagen gör också Kristna Fredsrörelsens och andras arbete med internationell observation och medföljning ännu svårare än tidigare.
2019 beslöt Guatemalas regering att inte förnya mandatet för den internationella kommissionen mot straffrihet.
Det som har hänt nu är, tillsammans med alla turer i den konstitutionella krisen som råder i landet, viktiga exempel på hur de styrande i landet sedan 2012 systematiskt har begränsat arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter.
”Det finns biskopar som vill göra mer”
Hur har kyrkorna i Guatemala reagerat på hoten mot demokratin och rättsstaten?
Laura Yax arbetar för Diakonia i Guatemala. Hon tillhör urfolket maya quiché och är nunna inom ordern Misioneras Dominicas del Rosario.
– Den katolska kyrkans ledare har gjort en del uttalanden med anledningen av den konstitutionella krisen, säger hon, men de har inte varit tillräckligt övertygande. Det finns biskopar som vill göra mer, men de har inte tillräcklig uppbackning. Ärkebiskopen i Guatemala City håller låg profil och undviker att uttala sig.
Neokonservativa frikyrkor är stora i Guatemala, och de väljer också ofta att hålla låg profil i frågor om demokrati och rättvisa.
Ny nuntie
En positiv förändring som Laura Yax pekar på är att påve Franciskus är så tydlig med att han står på de fattigas och utsattas sida.
– Det gör att det är fler katolska biskopar som följer efter, säger hon.
Nyligen har också nuntien till Guatemala, påvens diplomatiska sändebud, bytts ut. Den tidigare nuntien Nicolas Thevenin har setts som tydligt allierad med de korrupta familjer som styr landet, och han har också kritiserat internationell inblandning i Guatemala.
2017 tog den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala, CICIG, upp ett fall där borgmästaren i Guatemala City, Álvaro Arzú var inblandad. Då tog Nicolas Thevenin tydligt borgmästarens parti.
– Den nye nuntien heter Francisco Montecillo Padilla, berättar Laura Yax, och han står nära påve Franciskus.
Hon berättar också om Centinelas por la Dignificación del Estado.
– Det är en interreligiös allians där vi har samlat de religiösa grupper i Guatemala som vill se en förändring mot demokrati och rättvisa, säger hon. Vi har funnits sedan 2015.
Alliansens namn betyder ungefär ”väktare för en värdig statsutveckling”.
– I Centinelas möts vi – kristna, muslimer, buddhister, de som praktiserar mayatro och baha’ier, säger Laura Yax. Vi arbetar tillsammans med påverkan och dialog gentemot religiösa ledare.
Pris till minne av mördad biskop
Evelina Sartori Valck har tidigare varit Kristna Fredsrörelsens landrepresentant i Guatemala. Hon instämmer i den bild som Laura Yax förmedlar.
– Men jag vill också påminna om att det katolska ärkestiftets MR-kontor, ODHAG, är en viktig allierad aktör för att alla som vill se en demokratisk utveckling, säger hon.
ODHAG delar varje år ut ett pris till någon organisation eller person som arbetar för mänskliga rättigheter. Priset som har fått sitt namn efter Juan José Gerardi Conedera, en katolsk biskop och som arbetade mycket för för urfolksrättigheter och mänskliga rättigheter.
Biskop Gerardi mördades 1998, två dagar efter att han presenterat en rapport som var en del i hans arbete i sannings- och försoningskommissionen i Guatemala. Rapporten hette Guatemala: Nunca Más! (”Guatemala – Aldrig mer!”), och den pekade ut landets armé och dess allierade som ansvariga för fyra femtedelar av våldsdåden.
– 2019 var det Centinelas som fick Orden Monseñor Juan José Gerardi, berättar Laura Yax.
___
Kristna Fredsrörelsen i Guatemala
1994 skickade Kristna Fredsrörelsen observatörer som skulle slå följe med de flyktingsamhällen som återvände från Mexiko till Guatemala. Det var i samband med att de fredsförhandlingar som skulle sätta punkt för den interna beväpnade konflikten inleddes, och det var också så Kristna Fredsrörelsen började sitt arbete i Guatemala.
Sedan 2000 har Kristna Freds verkat i Guatemala med internationell medföljning inom ramen för ACOGUATE. Samarbetsprojektet ACOGUATE erbjuder internationell medföljning till personer eller organisationer inom Guatemalas sociala rörelse och människorättsrörelse om de riskerar att utsättas för risker på grund av sitt arbete.
Kristna Freds arbete i Guatemala finansieras av Svenska Missionsrådet, och personalen har sitt kontor i Guatemala City. Det internationella stöd som observatörerna tillhandahåller syftar till att bredda handlingsutrymmet för människorättsförsvarare och organisationer.
Fotnot: En rad av Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer har fått resestipendier från Lunds Missionssällskap under de senaste åren.
