Det är inte bara klimatångest och oro som sysselsätter vår tids psykologer, terapeuter och psykiatriker – en del av dem är också sysselsatta med frågor om varför människor undviker de alltmer uppenbara klimatproblemen och om vad som verkligen kan leda till attitydförändringar, insikter och vaneförändringar hos många.

Andreas Nilsson, som är professor och undervisar i miljöpsykologi och socialpsykologi vid Göteborgs universitet i psykologi, skriver i Klimat och psykologi (Studentlitteratur 2019) om de psykologiska mekanismer som kan förklara människans agerande i miljöfrågor och om hur det kommer sig att vi inte verkar vara kapabla att hantera våra uppenbara miljöproblem. Han ger exempel på hur psykologin kan leda oss framåt och hur kunskaper om människan kan hjälpa oss att möta de stora miljöutmaningar vi står inför.

Tre psykologer, Kali Andersson, Frida Hylander och Kata Nylén, har tillsammans skrivit Klimatpsykologi (Natur och Kultur 2020). De vill ge en ”övergripande förståelse och handlingsplan för hur vi kan agera mer effektivt i klimatfrågan och skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle”, och redskapen är kunskaper om människans beteenden, känslor och perception. ”Det här är boken för dig som vill agera aktivt för klimatet i din roll som ledare, beslutsfattare och medmänniska”, skriver de tre, ”för dig som är engagerad i miljörörelsen, för dig som har en position i samhället med möjlighet att påverka och för dig som själv börjat göra förändringar men är frustrerad över att kompisarna eller politikerna inte gör sin del.”

Klimatångest