Scroll to top

Aktiva medskapare

Julia Kuhlin
Lived Pentecostalism in India: Middle Class Women and Their Everyday Religion
Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen (doktorsavhandling)

Att läsa Julia Kuhlins fascinerande doktorsavhandling är att lägga örat mot marken.

Det vi får lyssna till är tankar, drömmar, ambitioner, tro, liv, livsberättelser, erfarenheter och religiösa praktiker bland pentekostala kvinnor i medelklassens Indien.

Julia Kuhlin har gjort ett gediget fältstudium i staden Gurugram i norra Indien och tillgängliggör ett mycket rikt empiriskt material i form av ett större antal intervjuer med dessa kvinnor och deltagande observationer i deras församlingsliv. Vidare utgör samma kvinnors umgänge och samtal på sociala medier samt egenskrivna dagböcker en viktig källa till kunskap om hur de ser på sig själva och sin gudsrelation och vilka avtryck denna levda tro gör i deras vardagsliv.

Pentekostala och karismatiska kyrkor är på kraftig frammarsch världen runt och är idag föremål för omfattande forskning inom flera akademiska ämnesdiscipliner. Inte minst tvärvetenskapliga studier har ökat i omfattning, och i dem kan antropologiska, historiska, teologiska och samhällsekonomiska perspektiv tillsammans bidra till en fördjupad reflektion och analys.

Julia Kuhlin skildrar på ett skickligt sätt hur pentekostalismen som global och urbaniserad rörelse kommer till uttryck i en specifik indisk kontext. Hennes egen forskning relateras till tidigare studier i Indien inom samma fält, men också till större globala trender och internationell forskning.

På ett förtjänstfullt sätt undviker hon både homogenisering och generalisering. Istället låter hon mångfalden och komplexiteten i materialet få bidra till en bred och rik bild av vad det kan innebära att leva som pentekostal kristen kvinna i Indien idag.

Julia Kuhlin. Bild: Anna Braw

Julia Kuhlin skriver in sig inom forskningsfältet pentekostalism i Indien på ett mycket intresseväckande sätt: studien har ett tydligt fokus på Indiens växande medelklass, och studien har ett övergripande perspektiv och inriktning på det levda livets religiösa praktiker och erfarenheter. Det är en forskningstradition som går under namnet lived religion och som under de senaste årtiondena har ökat i popularitet och omfattning. Det är alltså primärt mångfalden av trons berättelser från vardagslivet snarare än de religiösa institutionernas och deras företrädares uppfattning om själva trosläran som utgör själva studieobjektet.

I kontrast till tidigare forskning inom fältet är de kvinnor som deltar i denna etnografiska studie både välutbildade och socio-ekonomiskt priviligierade. Det färgar deras förståelse av tro och liv, och det ökar deras möjligheter att interagera och verka i samhällslivet på helt nya sätt.

Ett centralt tema i intervjumaterialet berör kvinnornas sätt att förstå och förhandla sin kristna identitet och tillhörighet. Detta gör de i relation till sin uppväxt och bakgrund i andra kristna traditioner och religioner, men det blir också tydligt på vilka sätt de vinnlägger sig om en levande gudsrelation.

Julia Kuhlin förser läsaren med otaliga narrativ, tankefigurer och bakomliggande motiv till hur, varför och i vilka sammanhang kvinnorna uppfattar att Gud gör sin vilja känd och på vilka sätt de uppfattar tron som meningsfull och eftersträvansvärd. Enskild bön, sång, musik, bibelläsning eller förtroliga samtal med maken, pastorn eller vännerna i kvinnogruppen är några av de sätt på vilka de upplever att Gud kommunicerar, hjälper dem att bli frimodiga att övervinna svårigheter och gör dem till aktiva medskapare i vardagslivet.

Eller som Julia Kuhlin själv väljer att uttrycka denna intima dialektik mellan Gud och den enskilda: det krävs att man är två för att livet som troende ska fungera på riktigt!

Avhandlingen är mycket välskriven och väcker läsarens intresse redan från start. Därför är den ett bra exempel på hur akademisk forskning kan göras relevant, attraktiv och tillgänglig för en vidare läsekrets. Den ställer många viktiga frågor om hur enskilda och grupper av människor kan och vill leva sin religion, både i relation till andra människor och till omvärlden och tillvaron i stort. Julia Kuhlin ger läsaren nya kunskaper inom ett växande forskningsområde men också verktyg för kritisk reflektion och analys som är tillämpbara långt bortom den indiska kontexten.

Johannes Zeiler, domkyrkolektor i Linköping

Fotnot: Den elektroniska utgåvan av Julia Kuhlins avhandling kan hämtas på webbplatsen uu.diva-portal.org

print