Scroll to top

Hjärtats ekumenik

Emma Jansson och Sofie Halvarsson. Bild: privat

– Det går inte att gå tillbaka till hur det var tidigare, säger Emma Jansson. Ekumeniken har förändrat mig. Att leva i relation med kristna från andra länder, kulturer och kyrkor har påverkat mig i djupet av mitt hjärta.

Från september förra året till början av januari i år studerade hon och Sofie Halvarsson, båda präster i Svenska kyrkan, på det ekumeniska institutet i Bossey i Schweiz. Det är en del av Kyrkornas världsråd och knutet till universitet i Genève men ligger i ett slott på landsbygden ett par mil från staden. Där har de också bott och delat livet och vardagen med andra studenter från flera världsdelar.

Bön vid firandet av institutets 75-årsdag i november. Bild: Marcelo Schneider, Kyrkornas världsråd

Har fått lyssna till andra

– Gemenskapen som blir i Bossey är väldigt speciell, berättar Emma Jansson. På ett sätt känns det svårt att hitta orden för att beskriva de här fem månaderna. Vi blev verkligen som en familj.

– Det kanske allra största jag tar med mig är att jag har blivit berikad med en familj från hela världen, säger Sofie Halvarsson. Jag har blivit berikad med nya relationer, och jag har fått lyssna till andras perspektiv och kloka insikter. Vi har gått igenom det här tillsammans. Ingen annan än vi kan nog förstå vad vi har varit med om, den gemenskap vi har delat, humorn, kärleken, stöttningen och prövningarna. Jag är för evigt tacksam för alla relationer.

Första dagen på terminen. Bild: Marcelo Schneider, Kyrkornas världsråd

Gävle och Malmö

Sofie Halvarsson kommer från början från Karlstad, prästvigdes för Uppsala stift och är nu komminister i Gävle församling. Hösten 2021 tog hon tjänstledigt för studier.

– Jag älskar teologi och vill gärna vidareutbilda mig och studera parallellt med att vara präst, berättar hon. Jag har besökt Bossey en gång tidigare, och sedan dess har jag velat studera där. Jag ville lära mig mer om ekumenik och teologi, och jag var intresserad av att möta, lära av och förstå människor från andra delar av världen och andra kyrkotraditioner.

Emma Jansson kommer från Lund och är präst i Malmö. Också hon sökte sig till institutet i Bossey för ekumenikens skull. Tidigare har det intresset tagit henne på flera resor för studier och praktik i Tanzania.

– Jag tycker att internationella frågor och ekumeniska relationer och relationer mellan kyrkor är viktiga, säger hon. Därför ville jag fortsätta att fördjupa mig med utbildningen i Bossey.

Klassfotografering i höstväder. Bild: Marcelo Schneider, Kyrkornas världsråd

Ett klassrum präglat av mångfald

Studierna innebar för Emma Janssons del bland annat kurser i ekumenisk teologi och ekumenisk socialetik.

– I ekumenisk teologi valde jag att fördjupa mig i ekumenisk andlighet, berättar hon. Jag undersökte Frälsarkransen och pilgrimsvandringen i Svenska kyrkans kontext och frågade om den andlighet som är ekumenisk inspirerad också̊ leder till fördjupade ekumeniska relationer.

I ekumenisk socialetik arbetade studenterna bland annat med hur olika kyrkor hanterar olika etiska dilemman.

– Det var allt från situationen med flyktingar från Yemen i Sydkorea till klimatfrågor i olika kontexter och HBTQ-frågan i den metodistiska kyrkan i Mexiko, säger Emma Jansson. Det var många olika perspektiv och frågor, och det var berikande att lära sig om sina studiekamraters kontexter, att vara i ett klassrum med en sådan mångfald av erfarenheter. I ekumenisk socialetik skrev jag om befrielseteologen Leonardo Boff. Jag undersökte också hur samisk teologi och andlighet kan vara en resurs för vår relation till skapelsen.

Höstterminsstart. Bild: Marcelo Schneider, Kyrkornas världsråd

Lärjungaskap genom kärlek

Terminen på Bossey erbjuder flera olika kurser, och var och en av studenterna väljer sammanlagt 30 akademiska poäng. Alla läser en grundkurs i ekumenik med bland annat historiska perspektiv. I kursen i praktisk teologi ingår att delta i och leda morgonbönerna. Studenterna får också möjlighet att uppleva ekumenik i praktiken genom besök i lokala reformerta församlingar och genom studiebesök i kommuniteten Taizé i Frankrike samt i Rom och Vatikanen.

Sofie Halvarsson valde kurser i ekumenisk teologi och ekumenisk hermeneutik, och i den sistnämnda fördjupade hon sig i ett bibelord, Johannesevangeliet 15:10:

– Jag skrev om kärlek som tolkningsnyckel för att förstå bibelordet, om att bilden av vinträdet och grenarna handlar om lärjungaskap genom kärlek och aldrig ska förstås exkluderande, att poängen är att vi ska leva i och verka för enhet.

Receptiv ekumenik

Ett begrepp som har inspirerat både Sofie Halvarsson och Emma Jansson är receptiv ekumenik.

– Det är ett perspektiv som jag verkligen skulle vilja fortsätta att fördjupa mig i och som jag tycker är användbart i relationer med andra kyrkor, säger Emma Jansson. Att se vad vi har att lära av andra och i mötet med dem – jag tror att det formar en ödmjukhet i ekumeniska relationer. Den receptiva ekumeniken handlar också om att som kyrka våga visa upp sin sårbarhet inför en annan kyrka. Det brukar kallas ”ecumenism of the wounded hands” [ungefär ”de sårmärkta händernas ekumenik”, red:s anm].

Sofie Halvarsson fortsätter:

– Inom kursen i ekumenisk teologi utvecklade jag begreppet receptiv ekumenik utifrån perspektivet att ta emot den andres uppfattning om vad den håller för dyrbart i sin egen tro, det den uppfattar som trons kärna, och vad den är rädd att mista i den egna tron. De tankarna tillämpade jag på några av kommentarerna till konvergens-dokumentet The Church Towards a Common Vision, och jag analyserade dem utifrån begreppen rädsla och kärna.

Chateau de Bossey, Kyrkornas världsråds ekumeniska studieinstitut. Bild: Kyrkornas världsråd

Möten och relationer

Det som framför allt verkar ha präglat tiden på Bossey, och som Sofie Halvarsson och Emma Jansson dröjer kvar vid när de berättar, är alla möten med människor.

– Ekumenik handlar om hjärtat, säger Sofie Halvarsson. Vid några tillfällen blev det diskussioner där några av oss studenter tyckte väldigt olika. Efteråt gick vi och åt mat tillsammans, och plötsligt satt man bredvid eller mitt emot någon man egentligen blivit sårad av eller var frustrerad på och delade måltidsgemenskapen. Det var ett slags radikal måltidsgemenskap, det var viktigt att alla satt tillsammans och åt. Det fick mig att önska och reflektera över om vi kunde se nattvarden på samma sätt. Vi kan tycka olika, men vi får aldrig låta någon gå hungrig. Vi borde ha en radikal måltidsgemenskap där med. Oavsett hur oeniga vi är så är det viktigt att mötas vid samma bord och att alla får ta emot den ”mat” de behöver för att leva.

– Jag har fått leva ekumenik i min vardag, säger Emma Jansson. Jag känner hur ekumeniken har förändrat mig inifrån, hur relationerna påverkat mig, öppnat mig och vidgat mitt perspektiv. Ibland har det varit spänt och svårt men samtidigt helt fantastiskt och berikande. Susan Durber skriver om hur ”ecumenism of the heart”, hjärtats ekumenik, är att leva i djupare relationer med varandra och att dela varandras traditioner. Det speciella med Bossey är verkligen det gemensamma livet tillsammans, att dela liv och leva ihop.

Vännerna i Ukraina

När terminen i Bossey precis hade avslutats och kursdeltagarna hade rest hem invaderade Ryssland Ukraina. I klassen fanns studenter från Ukraina och Ryssland, och Emma Jansson och Sofie Halvarsson berättar hur den nya verkligheten i Europa har påverkat deras bild av tiden i Schweiz.

– Det visar vilken speciell gemenskap och plats vi skapade tillsammans under vår tid i Bossey, säger Emma Jansson. Tre av våra vänner som vi studerade med är från Ukraina och befinner sig där nu. I fredags kväll samlades vi på Zoom till en bön för fred i Ukraina och för våra vänner, och det var som att komma hem när vi möttes där. Vi bad tillsammans för fred, människor från Ukraina, Ryssland, Kina, Mexiko, Indien, Sverige, USA och Tyskland. Vi skapade en gemenskap som går över gränser.

– Relationer är viktiga, säger Sofie Halvarsson. När vi har setts digitalt för att be för fred är våra klasskamrater från Ryssland med och leder bönen. Jag inser att jag mellan mina arbetspass kollar mobilen för nyhetsuppdateringar eller meddelanden från mina vänner i Ukraina och kommer på̊ mig själv med att jag har riktigt nära vänner, eller delar av ett slags familj, som just nu befinner sig i krig. Därför är Bossey viktigt. Det som händer människor i andra delar av världen påverkar mig också, för att jag känner dem, delat livet med dem, vill träffa dem igen.

Hon fortsätter:

– Och precis som en gammal student på Bossey sa till mig när jag pratade om att jag tyckte det skulle bli så jobbigt att skiljas från mina klasskamrater och det ekumeniska sammanhanget: ”Sofie, det här är inte slutet, det är bara början.” Det önskar jag.

___

Bossey

The Ecumenical Institute at Château de Bossey är Kyrkornas världsråds studieinstitut och tillhör också universitetet i Genève. Studenterna bor tillsammans på slottet och läser för Complementary Certificate (CC) in Ecumenical Studies, Master of Advanced Studies (MAS) in Ecumenical Studies, Certificate of Advanced Studies (CAS) in Ecumenical Studies eller Certificate of Advanced Studies (CAS) in Interreligious Studies. De flesta studerar på institutet under en termin. I samarbete med den teologiska fakulteten i Genève har institutet också ett doktorandprogram i ekumenik. Lunds Missionssällskap har beviljat stipendier till en rad svenska Bossey-studenter genom åren.

print