Elizabeth Gaskell
Nord och syd
Översättning: Anna-Karin Malmström Ehrling och Per Ove Ehrling
Modernista
I september 1854 lanserade Charles Dickens en ny berättelse i sin tidning Household Words. Tack vare romanen Mary Barton hade han upptäckt en ny författare, Elizabeth Gaskell, och nu hade han övertalat henne att skriva en roman i följetongsform.
Mary Barton hade väckt mycket uppmärksamhet. Elizabeth Gaskell, som var gift med en unitarianpastor, bodde i Manchester och ägnade sig mycket åt diakonalt arbete, hade tagit på sig att förmedla ett perspektiv som inte många skönlitteraturläsare hade mött tidigare: hon berättade om en ung kvinna, drabbad av mycket sorg, omgiven av textilindustriarbetare och med en enda chans till ett bättre liv.
I Nord och syd (Charles Dickens valde titeln) har textilindustrin också ett slags huvudroll, men nu tillsammans med Margaret Hale, en prästdotter som kommer flyttande till den fiktiva industristaden Milton Northern, och John Thornton, en framgångsrik spinneriägare. Elizabeth Gaskell ställer det sömniga södra England mot det industrialiserade norra, den gamla tiden mot den nya, arbetare mot industriägare och personliga uppoffringar och tragedier mot utvecklingen i samhället i stort.
Nord och syd började publiceras strax efter att Charles Dickens egen följetong Hårda tider hade avslutats, och de båda berättelserna knyter an till varandra på flera sätt trots att författarnas temperament är mycket olika. Men Elizabeth Gaskells roman har också jämförts med Jane Austens Stolthet och fördom eftersom de båda huvudpersonerna gradvis och motvilligt förstår att en som först framstår som omöjlig kan bli den som öppnar en ny värld.
I den brittiska litteraturhistorien har Elizabeth Gaskell blivit både omhuldad – hennes roman Cranford var mycket populär under de båda världskrigen – och betraktad som lite pinsam. Nord och syd översattes till svenska ganska snabbt efter att den kom ut i bokform i England men har inte funnits i någon svensk utgåva på många år.
När den nu ges ut igen är det fritt fram att förundras över hur mycket Elizabeth Gaskell la märke till redan i mitten av 1850-talet. Hon skriver om luften på den engelska landsbygden och i industristaden – föroreningarna från textilindustrin tynger stadsborna, letar sig in överallt, gör det omöjligt att hålla rent och påverkar allas hälsa. Hon berättar om hur textilfibrer i industrilokalerna förstör arbetarnas lungor. Hon kan till och med förklara hur den framväxande nordamerikanska bomullsindustrin håller på att slå ut den brittiska och göra industriägarna nästan lika maktlösa som arbetarna.
Man kan läsa Nord och syd nästan som ett reportage, för dess många och mångfasetterade personporträtts skull, som en ideologiskt färgad saga om hur oväntade vänskaper kan förvandla samhället, som en serie ovanligt engagerande etiska dilemman, som en föraning av vad den industriella revolutionen skulle leda till – och som en av litteraturhistoriens stora kärleksberättelser, något som tog ny fart när BBC gjorde en tv-serie av den i början av 2000-talet. Att den har gjorts tillgänglig på svenska igen är något att glädjas över.
