Scroll to top

Mer och mer fascinerad


Benjamin Lundqvist tar med sig familjen till Jerusalem

Att dela ut stipendier för resor och projekt som genomförs här hemma eller utomlands hör till Lunds Missionssällskaps mest synliga verksamheter.

■ ■ ■
Benjamin, Ingrid, Axel, Sunniva, Maria och Olof Lundqvist. Bild: privat

Benjamin Lundqvist, du har ju just fått reda på att din ansökan om resebidrag har blivit beviljad av Lunds Missionssällskaps styrelse. Vart reser du?
Det är hela familjen som reser, utom vår äldste son som har flyttat hemifrån. Vi ska vara på Tantur, ett ekumeniskt center i Jerusalem, hela hösten. Det är Notre Dame University i USA som driver det, men det har varit svenskar där i perioder, bland andra Bengt Holmberg och Samuel Rubenson. Vi reser i augusti och kommer hem efter jul. De har ett program som de kallar ”three month sabbatical” och som börjar om varje termin, och det är det jag har sökt och blivit antagen till.

Vad innebär programmet?
Jag vet inte hur många vi blir eller vilka de andra är, men det innehåller föreläsningar, studieresor och så Tanturs gemensamma, ekumeniska gudstjänstliv och måltiderna på centret. De betonar att om man har familj och tar med sig den är alla en del av det gemensamma livet på centret.

Jerusalem. Bild: Lev Meir Clancy, Unsplash

Hur ska ni bo?
Nu håller de på med en stor renovering på centret, bland annat flyttas en entré, och de vet inte riktigt hur snabbt det kommer att gå, så antingen får vi bo i en lägenhet eller också får vi separata rum. Det kan hända att vi kommer till en byggarbetsplats. Jag har aldrig varit där tidigare, men det är klart att det blir stora kostnader för en hel familj. Så vi är väldigt glada för bidraget från Lunds Missionssällskap.

Du är kyrkoherde i Viby församling i Strängnäs stift – vad kan en termin i Det heliga landet innebära för dig och din familj?
Det är 17 år sedan jag kom till Viby, och efter den här hösten hoppas jag att jag orkar 17 år till. I England talas det mycket om sabbaticals, och i den anglikanska kyrkan är det vanligt att prästerna får möjlighet att göra något annat under en period. Jag kastas hela tiden mot den pastorala ytan i mitt arbete, och jag längtar efter att få mer tid att läsa och reflektera. Vi kommer en vecka innan kursen börjar, och sedan är vi kvar i ungefär en månad efter att den har slutat. Jag tror att våra barn kommer att få en upplevelse för livet.

Både min fru Ingrid och jag har läst syster Sofies bok Om jag glömmer dig, Jerusalem. Hon försöker förstå båda sidorna [av konflikten mellan Israel och Palestina, red:s anm] och får höra att ”det är den enda hållning man inte kan ha”. Jag hade ingen längtan till Det heliga landet under min uppväxt. Nu har jag varit där två gånger som vuxen, och jag har blivit mer och mer fascinerad och längtat mycket efter att komma tillbaka. Jag vill lära mig mer, fördjupa mig mer.

print