Scroll to top

Lita på Gud


30 kvinnor i Gurugram berättar

Julia Kuhlin har intervjuat kvinnor i en storstad i Indien om deras vardag.
– De utgör ju majoriteten i nästan alla församlingar, säger hon.

■ ■ ■
Cyber City i Gurugram. Bild: Julia Kuhlin

– Mycket av att vara troende är att lösa problem tillsammans med Gud, säger Julia Kuhlin.

Kanske skulle det kunna vara en allmän sanning, men i det här sammanhanget är det en av de iakttagelser som hon har gjort i sin forskning, och det den bygger på är intervjuer med kvinnor i två pingstförsamlingar i staden Gurugram några mil från Delhi i Indien.

I februari i år disputerade hon på avhandlingen Lived Pentecostalism in India – Middle Class Women and Their Everyday Religion, en etnografisk studie som hon har arbetat med sedan 2016 och som bland annat har innefattat en fältstudieperiod på sex månader, tre månader i en kyrka och lika lång tid i en annan.

Majoriteten i församlingarna

– Gurugram är en ung stad, berättar Julia Kuhlin. Den är ett internationellt tekniskt centrum och ett affärscentrum. Men eftersom den har vuxit så snabbt är den byggd nästan helt av privata företag, och brandkårerna och sophämtningen är privata. På en del sätt är den fortfarande en liten stad – det ligger slumområden insprängda mellan galleriorna och de dyra bostäderna, och böndernas grisar strövar runt. Ibland blir det översvämningar.

Att Gurugram blev den stad där hon valde att forska berodde på dess karaktär:

– Jag ville titta på medelklasskvinnor och på hur de lever sin tro i vardagen – de utgör ju majoriteten i nästan alla församlingar, och det blir konstigt att alltid bygga allt på manliga ledares perspektiv. Traditionellt har pingströrelsen arbetat bland fattiga. Men under de senaste decennierna har det uppstått många pingstförsamlingar där medlemmarna tillhör medelklassen. Bara i Gurugram finns det ungefär 20 stycken.

Gurugram är en stad som har vuxit mycket snabbt, och fortfarande rör sig djur inne i stadsbebyggelsen. Bild: Julia Kuhlin

30 intervjuer

Bara två städer i Indien har högre inkomst per capita än Gurugram, och människor kommer flyttande till staden från hela landet. Det finns en stor andel högutbildade invånare, och många arbetar för multinationella företag och har kolleger från andra kulturer.

– Många kristna på andra håll i Indien lever i en utsatt situation, berättar Julia Kuhlin. Det förekommer våld mot dem, och anklagelser, som att kyrkan lurar fattiga. I urbana områden är de inte lika utsatta. De kvinnor som jag har träffat har olika bakgrunder, men det är ganska vanligt att de har gått i kristna skolor och att de sedan själva har gått med i en församling när de har studerat på universitetet eller senare.

30 kvinnor ingår i Julia Kuhlins studie, 13 från en församling och 17 från en annan. Hon mötte dem i många olika situationer i församlingslivet och träffade var och en av dem enskilt för att göra en längre intervju.

– Jag var med i deras WhatsApp-grupper också, och de var extremt aktiva – det kunde komma 40 meddelanden om dagen, berättar hon. Det var otroligt intressant, men det var ju inte material som jag kunde använda.

Gurugram. Bild: Alok Sharma, Unsplash

Interna migranter

Medelklassen i Indien har vuxit explosionsartat, och många familjer som någon generation tillbaka har tillhört den lägre medelklassen räknas nu till den högre. Men något som flera kvinnor berättade om när Julia Kuhlin intervjuade dem var oro:

– De upplever sina liv som instabila och tänker mycket på ekonomiska problem. Många i Gurugram är interna migranter, och den interna rasismen och språket och bristen på nätverk kan också skapa otrygghet. Att flytta inom Indien kan vara som att flytta mellan olika länder i Europa.

En av de lite äldre kvinnorna hade det mycket gott ställt och kunde ägna nästan all sin tid åt ideellt församlingsarbete och diakonalt arbete – hon reste till och med till andra länder och världsdelar för att be.

– Det var ju omöjligt för de andra att leva upp till, säger Julia Kuhlin.

Julia Kuhlin. Bild: Anna Braw

Fler influenser

Julia Kuhlins intervjuer var inriktade på det som kallas praktiker, alltså ungefär vanor – upplevelser, känslor, bön, livsstilsfrågor. Det försatte henne i en lite obekväm situation som forskare:

– En sak som var viktig i båda församlingarna var att alla skulle delta och bidra med något i olika sammanhang. Eftersom jag själv är pingstvän var det lätt för mig att komma in i församlingarna, och de kallade mig ”sister”. Men jag kunde ju inte leda bibelstudier, till exempel, för då hade jag kunnat säga saker som påverkade svaren i intervjuerna.

Hon hade valt två församlingar vars medlemmar hon trodde skulle vara olika – i avhandlingen har hon kallat dem Loving Assemblies of God och Church of All Nations – men det visade sig att församlingarnas medlemmar inte hade något enhetligt sätt att beskriva sin tro i vardagen.

– Jag började undra om jag hade gjort något stort fel i intervjuerna, för det blev så olika svar inom församlingarna. Svaren hade mycket att göra med vars och ens bakgrund och situation, om de yrkesarbetade eller inte, var gifta eller inte, hade barn eller inte, och med personliga preferenser … Dessutom är det många som talar engelska flytande och som tittar på amerikanska predikanter, som Joyce Meyer, på YouTube och läser amerikanska böcker och blir påverkade av dem. Pastorernas auktoritet har minskat.

I berättelserna om pastorernas undervisning och kvinnornas vardagsliv, sinsemellan ofta mycket olika, såg hon ändå vissa mönster:

– För ett par av dem jag talade med var det väldigt viktigt att leva precis som pastorn sa, och några talade om en inre konflikt mellan bilder och de prioriteringar som de var tvungna att göra. Det som blev tydligt var att det fanns en diskrepans mellan vad pastorn predikade och vardagen. Men många av dem sa att de tyckte att det var roligt med intervjuerna, och de var öppna och berättade mycket. Några av dem sa också att det är bra att det blir mer fokus på kvinnor.

Att lita på Gud

Något som var gemensamt för många var att de betonade hur viktigt det är att visa att man litar på Gud. Julia Kuhlin berättar om en kvinnosamling där det blev tydligt:

– Under tiden vi var där fick en kvinna ett telefonsamtal från sin familj – hennes svärmor hade opererats, och det hade blivit komplikationer. Hon började gråta och talade om att hon hade bett så mycket för operationen, men då blev hon tillrättavisad. Man får berätta om problem, men i de officiella sammanhangen ska man inte bryta ihop. Den händelsen gjorde mig illa berörd.

En annan kvinna var mycket framgångsrik i sitt arbete som kirurg.

– Hon berättade att Gud hade lovat henne den framgången, och alla såg ju hur Gud hade välsignat henne. Vem är en man att säga emot henne? Ingen kunde ifrågasätta henne.

___

Läs avhandlingen

Julia Kuhlins avhandling, Lived Pentecostalism in India – Middle Class Women and Their Everyday Religion, finns tillgänglig för gratis nedladdning på ww.diva-portal.org. Lunds Missionssällskap har bidragit till finansieringen av fältstudierna.

print