Scroll to top

Skapa trygghet trots hot


Utbildning i självskydd avgörande för människorättsförsvarare

■ ■ ■
Utbildning i självskydd för människorättsförsvarare. Bild: SweFOR Colombia

I arbetet med att skydda människorättsförsvarare har vi i Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram i Latinamerika utvecklat en uppsättning utbildningsverktyg för självskydd. Att vi använder ordet ”självskydd” istället för det vanligare ”självförsvar” är en påminnelse om vår rörelses ickevåldsliga grund. Utbildningen i självskydd syftar till att stödja den som arbetar för mänskliga rättigheter i att tillämpa ickevåldsliga metoder för att skapa rörelseutrymme och säkerhet för sig själv. En av dem som arbetar med utbildningarna är Roberto Montoya i Colombia.

Kollektivt och personligt

I vårt arbete definierar vi hot som en handling som kränker, äventyrar eller sannolikt kommer att äventyra en människorättsförsvarares hälsa och livssituation i framtiden. Hoten kan bestå av enskilda händelser eller av en rad skeenden, och de kan vara riktade mot organisationer eller mot individer och deras personliga nätverk, men det som är gemensamt för alla hot i de här situationerna är att de försvårar arbetet för mänskliga rättigheter.

I de säkerhetsutbildningar som vi har arbetat fram inom Fredstjänstprogrammet går vi igenom de komponenter som tillsammans utgör riskfaktorer. De bildar en komplex väv. De människorättsförsvarare som är medvetna om dem kan omvandla dem till ett robust säkerhetsnät.

En av komponenterna är vars och ens psykosociala tillstånd. För att den riskfaktorn ska bli en säkerhetsfaktor måste vi i utbildningarna kartlägga kollektiva och personliga strategier. Med hjälp av dem kan den som är utsatt motverka konsekvenserna av våld och hot som riktas mot honom eller henne.

Anteckningar under utbildningspass. Bild: SweFOR Colombia

Anpassade strategier

Människorättsförsvarare är ofta verksamma i nätverk och arbetsgrupper. Då är det viktigt med gemensamma överenskommelser om tid för återhämtning: vila, ledighet, avgränsade arbetstimmar och så vidare. I en svensk kontext kan det framstå som självklart, men sådana överenskommelser sätts ofta ur spel i en konfliktsituation. Därför är de kunskapshöjande insatser som vår personal kan erbjuda till stor hjälp. De är med och utformar strategier som är anpassade till individers och organisationers särskilda situationer. Ibland kan vi också rekommendera psykologstöd och organisatoriskt stöd.

Erfarenhetsutbyte

När våra medarbetare är med i arbetet med att utforma en strategi utgår de från erfarenhetsutbyte i gruppen. De människorättsförsvarare som vi arbetar med sätter gemensamt ord på de känslor som arbetet och de risker som det medför väcker hos dem. Vi arbetar med ett reflekterande förhållningssätt till hur de talar om dessa känslor: Hur gör vi? Varför? Finns det praxis för hur gruppen gemensamt hanterar olika situationer som sorg, rädsla, stress och så vidare? Hur fungerar denna praxis för gruppen? Känner alla sig inkluderade? Finns det skillnader i hur vi upplever och hanterar den känslomässiga utsattheten beroende på ålder, kulturell bakgrund och kön?

Alla dessa frågor är av stor vikt för att människorättsförsvarare ska kunna hantera de situationer som de hamnar i på grund av sitt arbete, för att de ska kunna må bättre och för att de ska kunna känna sig tryggare.

print