Scroll to top

Ett starkt budskap


Chocó-stiftets medarbetare: ”Vi är inte ensamma”

■ ■ ■
På besök i Chocó — Kristina Hellqvist i mitten tillsammans med några stiftsmedarbetare (till vänster) och kolleger från Kristna Fredsrörelsen (till höger). Bild: Kristna Fredsrörelsen

I slutet av 2021 kunde några av oss från Kristna Fredsrörelsen i Stockholm äntligen besöka våra medföljningsprojekt och vår personal i Colombia, Mexiko och Guatemala. Det var drygt två år sedan sist, och det var drygt fyra år sedan jag var i Chocó, den nordvästra regionen i Colombia där vi arbetar sedan 2006.

2018 fanns det fortfarande så mycket hopp tack vare fredsavtalet med FARC-gerillan. Nu går det mesta åt fel håll. Men kulturen är välkomnande och varm, och det är lätt att känna sig hemma.

Kristna Fredsrörelsen har en chef från Tyskland och fyra fredsobservatörer från Sverige, Portugal och Argentina på plats i Chocó. Deras närvaro är viktig, och det motiverar dem, men visst är det tufft att arbeta i ett lågintensivt inbördeskrig.

Den kvarvarande gerillan ELN och de paramilitära grupperna slåss om markområden och om makten över de rika naturresurserna. Det finns inte längre ideologi eller klara kommandostrukturer i konflikten – det mesta handlar om pengar. Lokalbefolkningen som består av afrocolombianer och urfolksgrupper utnyttjas och fördrivs. Många unga tvångsrekryteras. Kvinnor utsätts för sexuellt våld. Fredsavtalet med FARC-gerillan 2016 utlovade bland annat en landsbygdsreform, men den känns avlägsen. Kokainodlingarna har kommit tillbaka. Träd avverkas illegalt. Guld vaskas fram med hjälp av kvicksilver som förorenar floderna. Lokalbefolkningen vittnar om att militären ser genom fingrarna när det gäller de paramilitära grupperna, ibland också skyddar dem.

Vianney Moya på stiftskansliet berättar om situationen i Colombia. Bild: Kristna Fredsrörelsen

Smal korridor

Kristna Fredsrörelsen samarbetar med det katolska stiftet i Chocó – det var på deras inbjudan som arbetet i regionen började. Stiftskansliet ligger i en vacker gammal klosterbyggnad vid Atratofloden. Från gatan utanför hörs motorcyklar och musik.

– Chocó är länken mellan Sydamerika och Centralamerika, förklarar Vianney Moya som är en av stiftets medarbetare.

Han visar på en karta.

– Det är en smal korridor som är rik på naturresurser och som är mycket strategisk att kontrollera. Här passerar kokain, migranter, dollar, olja, trä, guld …  

Han berättar att den katolska kyrkan i Colombia oftast har fokus på det sakramentala och inte så mycket på utåtriktat arbete. Sedan påven Franciskus tillträdde har det blivit lättare att få stöd för det arbete för ”liv, fred och rättvisa” som stiftet i Chocó leder genom sin kommission COVIJUPA. Vianney Moya säger att han inte vill recensera de protestantiska kyrkornas arbete men att de har mer fokus på trosfrågor än på att analysera konsekvenser av evangeliet.

– De tar inte egna initiativ, men de har blivit öppnare och mer ekumeniska, säger han. När vi bjöd in till en vecka för fred var det flera protestantiska församlingar som deltog.

“En smal korridor” — genomgång på stiftskansliet i Chocó. Bild: Kristna Fredsrörelsen

Ber om medföljning

När stiftets präster reser runt visar de beväpnade grupperna dem en viss respekt, men det senaste året har hoten ökat. Nu ber stiftets medarbetare om Kristna Fredsrörelsens medföljning när de ska åka någonstans.

– Vi måste hitta en väg ut ur konflikten, och det är väldigt svårt utan internationellt stöd, säger Vianney Moya. Kristna Fredsrörelsens medföljning är ett starkt budskap till de väpnade aktörerna att vi inte är ensamma.

___

Medföljning

Kristna Fredsrörelsen (SweFOR) är en svensk ickevåldsorganisation som arbetar för fred, rättvisa, en värld utan våld och ett hållbart liv för alla människor. Den har en ekumenisk grund, och delar av arbetet har de senaste åren finansierats med bidrag från Lunds Missionssällskap.

Genom Fredstjänstprogrammet arbetar rörelsen med internationell medföljning som ickevåldslig skyddsmetod. Kristna Fredsrörelsens utsända medföljer människorättsförsvarare i Guatemala, Colombia och Mexiko för att ge dem skydd och utöka deras handlingsutrymme. Verksamheten utgår från folkrätten, internationell rätt om mänskliga rättigheter och grundprinciperna om ickevåld, icke-inblandning och opartiskhet, men också från teologiska tankar om solidaritet med människor i utsatta livssituationer. 

print