Scroll to top

”Alla lär av dialogen”

Inspelning av Tro, hopp och fördom. Bild: Karl Bjurman

”Välkommen till podden Tro, hopp och fördom!”

I bakgrunden hörs indiska tablas och ljudet av flöjt och sitar.

”Ni lyssnar på en podd där unga med olika religiösa bakgrunder pratar om viktiga frågor. Vi som är programledare för den här podden är jag, Hanna, som är kristen.”

”Dina – jag är muslim.”

”Liam – jag är jude.”

Det känns ovant. Vi avkrävs sällan besked om vår religionstillhörighet. Vi har inga stämplar i våra pass, Sverige slutade folkbokföra människors trostillhörighet på 1930-talet, och tron har länge betraktats som en privatsak.

Men podden Tro, hopp och fördom, som lanserades i höstas, hyschar inte om övertygelser. Hela poängen är att unga utifrån sin religiösa identitet samtalar om sådant som kryper in under skinnet, som till exempel vad bön betyder för dem. Eller hur det är att vara en man som gillar män och samtidigt jude, kristen eller muslim.

– Det finns inte så många forum för sådana samtal, säger Hanna Soldal som är samordnare för globala påverkansfrågor på Svenska Kyrkans Unga.

Poddlyssnandet ökar

Antalet poddar fortsätter växa kraftigt i Sverige. Ämnespoddar om specialintressen som fotboll, mat och kriminalhistorier, men också existentiella frågor, miljö, ekonomi och samhälle är som en följd av pandemin just nu en stor trend, berättar Karolina Roslund, VD på Perfect Day Media, för Poddindex.se när hon trendspanar inför 2021.

Enligt studien ”Svenskarna och Internet 2020”, publicerad av Internetstiftelsen, ökar poddlyssnandet i alla åldersgrupper. Bland studerande på eftergymnasial nivå lyssnade 86 procent på poddar år 2020, en uppgång med tio procent på ett år.

Liam Sallmander leder arbetet i Tillsammans för Sverige, en verksamhet inom Fryshuset med syfte att skapa dialog mellan unga med olika religiösa, kulturella, socioekonomiska bakgrunder.

– Vi vet att många unga lyssnar på poddar, och vi vill vara där unga finns, säger han.

Ola Frideblad, samtalsledare i Deeptalk Podcast, med Roshan Hashem, en av dem som han har intervjuat. Bild: Ola Frideblad

”Samtalet kan gå djupare”

Ola Frideblad arbetar sedan många år på allaktivitetshuset Tegelbruket i Örebro, en tjänst inom Mikaels församling. Han håller bland annat i ”Tro möter tro Ung”, religionsdialoggrupper för unga, och arbetar med Demokratiakademin där deltagarna sätter sig in i teman som religion och demokrati, psykisk och existentiell hälsa och hållbarhet.

Efter en omskakande händelse i juli 2020 – han och ett gäng ungdomar var i Stockholm, och någon larmade polisen när de stod och väntade på bussen – bestämde sig Ola Frideblad och Khaled Mohammed,från föreningen For the People, för att de måste prata om rasism. Det fick bli en podd – Deeptalk Podcast.

– Jag gillar poddar, säger Ola Frideblad. Samtalet kan gå djupare. Det finns en styrka i att tala tillsammans om brännande ämnen och att få höra en persons berättelse, enkelt och rakt.

Sociala medier och digitala plattformar hade sitt stora genombrott under 2010-talet. Även om de stora mediehusen fortfarande dominerar, så kan alla som har en internetuppkoppling idag ta plats i det svenska medielandskapet till nästan ingen kostnad alls, skapa eget innehåll och publicera bloggar, vloggar och poddar. Konkurrensen om lyssnarnas tid är hård. Det finns en stor grupp som vill ha bra och viktigt innehåll, och att det är äkta är också något som värdesätts.

– Det finns ingen brist på ämnen, säger Ola Frideblad. I varje avsnitt bjuder vi in en gäst, och jag ser det som min uppgift att ge en djupare och mer mångfacetterad bild av människan.

Hanna Soldal, Liam Sallmander och Dina Alami, samtalsledare i podden Tro, hopp och fördom. Bild: Karl Bjurman

Kanske ifrågasätta

För Tro, hopp och fördom-redaktionen, som strävar efter att i varje avsnitt ha de tre abrahamitiska religionerna representerade, var det en utmaning att få en bra sammansättning för varje ämne. Inför inspelningarna mötte samtalsledarna de medverkande för gemensamma förberedelser.

– Det var viktiga diskussioner. Jag kände mig trygg med ämnen som bön och gudsbild och mindre hemma med rasism, till exempel, säger Hanna Soldal. Men jag var öppen med mina rädslor, som att jag var rädd att uttrycka mig fel.

– Vi vill ge tolkningsföreträde till människor som har egen erfarenhet eller kunskap om det vi talar om, och samtidigt släppa fram alla, säger Liam Sallmander. Det är det som är ett interreligiöst förhållningssätt – att vi alla lär av dialogen.

I efterhand funderar de på om de borde ha utmanat mer.

– I kommande avsnitt kanske vi ska våga ifrågasätta på ett respektfullt sätt för att få ut mer av ämnet, säger Hanna Soldal.

Berört på individnivå

Tro, hopp och fördom-gänget spelade in sex avsnitt under hösten 2020 och la ut ett per vecka från december och framåt. Reaktionerna har varit positiva. Någon skrev: ”Så bra initiativ! Jag har alltid velat ha en sån podd!” En annan: ”Den här podden borde vara obligatorisk för religionslärare!”

– Den har berört på individnivå, men också svarat på ett behov bland dem som jobbar med de här frågorna, säger Hanna Soldal.

Deeptalk Podcast har stark lokal förankring, och Ola Frideblad säger att han märker att samtalen fortsätter på andra platser. Någon delar ett avsnitt på sin Facebook-sida och får kommentarer. Det uppstår också samtal i fysiska rum, som när den som just varit gäst möter människor i centrum.

”Podden är ju bara början”

Hanna Soldal säger att det är en av förhoppningarna med att driva en podd:

– Podden är ju bara början. Samtalet tar ju inte slut där, det kan fortsätta hemma, i skolan, i ungdomsgruppen och i en själv. Jag fick en personlig tankeställare av att inse hur lite jag vet om judendomen, till exempel.

Podden är också bara början på en tätare kontakt mellan Tillsammans för Sverige och Ageravolontärerna, som är ett samarbete mellan Svenska Kyrkans Unga och Act Svenska kyrkan, berättar Liam.

– Vi törstade efter att göra någonting ihop. Nu ser vi varandra som kolleger, och det kommer att bli mer, säger han.

Fotnot:
Tro, hopp och fördom finns överallt där poddar finns. Deeptalk Podcast finns på Spotify och SoundCloud.
Magdalena Wernefeldt är kommunikatör för En värld av grannar, ett projekt som ärkebiskop Antje Jackelén har tagit initiativ till. Under 2021 fortsätter En värld av grannar med sin medverkan i varje nummer av Uppdrag Mission. 

En värld av grannar  
Genom programmet En värld av grannar – Interreligiös praktik för fred arbetar Svenska kyrkan för att främja fredlig samexistens och ett humant Europa som präglas av social och andlig hållbarhet, ett samhälle där människor värnar om sin nästa och försvarar demokratiska grundvärderingar. 
Unga från Tillsammans för Sverige, Ageravolontärerna som är ett samarbete mellan Act Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga, Tegelbruket och For the People möttes via En värld av grannars verksamhet.

print