Scroll to top

”Kom ihåg Garissa”


Hot och hoppfullhet vid gränsen mellan Kenya och Somalia

■ ■ ■
Uppslaget i den tryckta tidningen.

I Afrika finns mänsklighetens vagga. I Rift Valley, Riftdalen, finns de allra äldsta spåren av människor, de över tre miljoner år gamla fotavtrycken av två människor vända mot varandra.  

På denna kontinent rinner fortfarande floder fram i områden där man jagar på samma sätt som för tusen år sedan.  Här slutade en gång den gamla Sidenvägen. Här finns rester av storslagna gamla kungariken, av handel och rik kultur, av medeltida universitet och bibliotek.

Men här ryms också en historia av slaveri, kolonialism, frihetskrig och ett besinningslöst våld, av strukturell rasism och förtryck, och en biotop för nykoloniala ekonomiska intressen.

Här har legender och frihetshjältar som Mandela, Tutu, Nyerere, Kenyatta och Nkrumah trängts med despoter som Ghadaffi, Amin, Bhota, Léopold och Mobutu, människor som med vapen i hand, nationalistiska fantasier och plundring av naturresurser skamlöst kunnat vältra sig i ofantliga rikedomar sida vid sida av de allra fattigaste.

Sedan flera decennier är Kenya aktivt i kampen mot den tilltagande terrorismen utmed gränsen till Somalia.  En militär postering etableras efter hand i Garissa, 15 mil in i landet. Den militära spänningen mellan länderna tilltar.

Under perioden 1998 till 2013 äger ett flertal våldsamma attacker rum i området. 2012 mördas 16 personer i olika kyrkor i Garissa kyrkor kallblodigt av den islamistiska extremistgruppen al-Shabaab. Samma år dödas ett femtiotal personer i angränsande områden. Vid attacken året efter i Westgate krävs 67 liv och många sårade.

Minnesvaka för Garissauniversitetets terroroffer i Nairobi. Bild: Ben Curtis, TT

2015 attackeras universitetet i Garissa på nytt av samma islamistiska terrorgrupp.

Universitetsområdet omfattar ett 20-tal byggnader som metodiskt genomsöks i jakten på kristna. Det är påsktid, och en del elever och personal firar gudstjänst i några av stadens kyrkor och klarar sig undan. De som påträffas vid universitetet avrättas omedelbart. I massakern mister 148 personer livet och ett hundratal skadas. Det är främst elever och lärare, men attacken är också ett angrepp på humanitet och demokrati, på mänskliga värden, tro, tillit och värdighet.

Chockvågorna av den blodiga massakern i Garissa 2015 skakar en hel värld. En värld som nu får bära med sig ännu en bild av världens ondska och Afrikas komplexitet. Kenya får sälla sig till de länder på den afrikanska kontinenten där kristna lider svårt av förföljelse.

Minnet av attacken i Garissa för fem år sedan får inte falla i glömska. Den omfattande social-diakonala verksamhet som Lars Braw och Läkarbanken en gång etablerade i området och som Monica och Carl-Axel Ekman utvidgade med egna projekt drivs vidare av Monica och Carl-Axel Ekmans Insamlingsstiftelse och de lokala organisationerna Womankind och SIMAHO.  

Människor erbjuds värdefulla, livsavgörande praktiska och teoretiska färdigheter och nya aspekter av mänskliga relationer.  Kunskap och identitet vävs samman med frihet och framtid. Det är en motståndshandling mot utsatthet och hopplöshet.

Världen förändras snabbt, också Afrika. I skuggan av det nya viruset skapar nya informationskanaler, resurser, kunskap och globalisering förhoppningar om frihet, fred, politisk stabilitet och materiellt välstånd hos en förväntansfull ny generation.  

Mitt i den kanoniserade berättelsen om det mörka Afrika visar sig alternativ som varken känner geografiska eller politiska gränser men som lyfter människovärde och ger kraft i illasinnade tider.  I utmanande miljöer på den afrikanska kontinenten kombineras teologiska frågor med sociala behov och angelägna diakonala perspektiv av sändning. Ett sammanflätande av ljus och hopp, av syskonskap och solidaritet. En vision av nya himlar och en ny jord.  

print