Scroll to top

Några ord räcker långt


Vardagsarabiska för kommunikation och integration

■ ■ ■
Vardagsarabiska i Lund. Bild: pivat

Rummet är fullt av svenskar, och Ali Alabdallah pekar på sitt blädderblock. Tillsammans säger de ”stor”, ”liten”, ”hög”, ”låg”, ”dålig” och ”bra”. Allt på arabiska.

Det var före covid-19-restriktionerna.

Nu bjuder Ali Alabdallah på vardagsarabiska på sociala medier istället. Svenska vänner, bekanta och kursdeltagare ber om ord och uttalshjälp i kommentarfälten, frågar om sammanhang och skillnader och föreslår ämnesområden.

Största minoritetsspråket

– Det finns ungefär 200 000 arabisktalande i Sverige nu, och arabiska har blivit Sveriges största minoritetsspråk, säger Ali Alabdallah. Det är också ett av de språk som talas av flest människor i världen. Och det är inte så svårt! Det är inte omöjligt att lära sig!

Han kom till Sverige från Syrien 2015, som så många andra, och fick ganska snart börja hjälpa andra nyanlända att komma in i det svenska samhället. Sin bakgrund som journalist använde han när han bjöd in till ett eget koncept, nyhetscafé, i Landskrona och på andra håll i Skåne. Lite senare började han göra intervjuer och skrev boken Nytt jobb i nytt land. Och nu är hans koncept korta kurser i vardagsarabiska för tydligt definierade målgrupper: förskolepersonal och bibliotekspersonal, bland andra.

– Jag har sett hur andra aktörer lär ut arabiska här i Sverige, säger han, och de flesta utgår från standardarabiska eller klassisk arabiska och arbetar mycket med alfabetet. Men det som behövs för att integrationen i Sverige ska bli bättre är vardagsspråket, vardagsord, och många som möter arabisktalande i sitt arbete frågar efter den kunskapen. Personal i offentliga verksamheter vill kunna kommunicera bättre.

Deltagare i en av Ala Alabdallahs första kurser i vardagsarabiska. Bild: privat

Förståelse och respekt

Det kurskoncept som Ali Alabdallah började lansera häromåret bygger på fyra tvåtimmarspass som yrkesverksamma deltar i på sin arbetsplats, som fortbildning.

– Det går inte ut på att man ska kunna prata perfekt. Språket är en dörr till förståelse och respekt. Jag lär ut ord och fraser som de behöver i sitt arbete och skriver dem med latinska bokstäver. Nu när jag inte kan leda lektioner spelar jag in filmer för att förmedla uttal och betoningar.

Han berättar att många kursdeltagare frågar om saker som han aldrig själv har tänkt på – och att en resa till Marrakech förra året gjorde honom medveten om några skillnader mellan den levantinarabiska som är hans modersmål och den egyptiska och marockanska arabiska som också talas av många.

– Så jag har blivit mer medveten om mitt eget språk och dess egenskaper och svårigheter. Man börjar simma i det stora havet och upptäcker hur djupt det är … Det gäller ju alla språk.

Modersmålet i hjärtat

Varför ska en svensk lärare använda det arabiska ordet för ”bra” i utvecklingssamtalet, varför ska bibliotekarien säga shoukran (tack), varför ska förskolläraren veta hur man säger ”liten” och ”stor”?

– Det nya språket, svenskan som vi arabisktalande i Sverige studerar och använder nu, det har vi i hjärnan. Men modersmålet har människan i hjärtat. Om svensktalande använder arabiska ord blir många arabisktalande varma i hjärtat. Man behöver inte säga hela meningar – att använda ett ord här och där är en positiv signal. Jag tror också att många blir taggade. Det ger motivation för integration.

print