Scroll to top

En lärare är inte bättre än sin senaste lektion


Sfi-läraren Torbjörn Hallgren om läraridentitet

■ ■ ■

Jag tycker jag är ganska bra på mitt jobb, vilket är att lära ut svenska på nybörjarnivå till vuxna. Som lärare vill man variera sig, så en dag tänkte jag testa något nytt: bisatser.

Jag kom fram till att bisatser som inleddes med ordet ”när” var en bra start: ”När läraren kom in i klassrummet började lektionen.”

Det var tydligt. Jag kunde visa eleverna att bisatsen ”när läraren kom in i klassrummet” var detsamma som klockan 12:30, för det var ju då lektionen började. Bisatsen kunde bytas ut mot ett klockslag.

Med klurig blick kom jag så in i klassrummet. Lektionen började.

Det var en duktig klass med uteslutande arabisktalande elever. Jag förklarade bisatser, vi repeterade tid och verb och subjekt mycket noga om och om igen.

De kliade sig i huvudet Jag flyttade runt de olika satserna.

Jag gick in i klassrummet igen och pekade på klockan.

Klassen tittade frågande på mig. De hade fastnat på bisatsen. Närmare bestämt: de hade fastnat på ordet ”när”.

Jag tog flera andra meningar som exempel.

”Vad betyder ’när’?” frågade jag.

Maata”, svarade några.

”Ja! Ni förstår ju!”

De tittade på mig, tysta.

Man kunde höra en lärares förhoppningar om en bra lektion falla till marken.

Jag vände mig mot klassens stora stjärna.

”Förstår du?”

”Nej”, svarade hon.

Ridå.

Jag hade gått från ”ganska bra på mitt jobb” till ”ganska kass på mitt jobb”.

Några dagar senare listade jag ut vad som hade gått snett.

Ordet ”när” är både ett frågeord och en bisatsinledare i svenskan. Så också på de språk jag behärskar, engelska och italienska: when respektive quando. Samma ord.

Men dessa språk är undantag. Inom de flesta språk rör det sig om två olika ord. I arabiskan, till exempel, är maata vårt fråge-när, medan eindama är bisats-när.

Inte undra på att eleverna inte förstod någonting när jag blandade en frågemening med en vanlig mening, och dessutom skapade frågan med fel ordföljd.

Detta med att lära ut språk är lurigt. Du måste lära dig själv en väldans massa innan du kan lära andra väldigt lite.

Men inget ont som inte har något gott med sig. Numer, när läraren kommer in, är han förberedd.

print