Scroll to top

Nöden och nåden


■ ■ ■

”Kanske behövde jag se nöden för att förstå nåden.” Så sa Ingrid le Roux i ett samtal med Lisbeth Gustafsson som för några år sedan skrev hennes biografi.

Nöden har många ansikten. Den kan uttryckas i globala termer och i lokala, i generella och individuella.

Detta skrivs när coronavirus har förändrat hela världen. I media handlar det om statistik, kurvor, spridning, materialtillgång. Men bakom det mediala anar jag oro, ångest, tristess hos många som är drabbade eller riskerar att drabbas. Och samtidigt hos andra en vilja att göra rätt, att ställa upp. 

Vi är en enda mänsklighet. Just nu syns det så tydligt, både positivt och negativt. När smittan går som en våg genom världen och inte tycks gå att stoppa hemma hos mig, då blir det bästa hos människan synligt med grannhjälp att handla och frivilligarbete i vården och omsorgen.

Vi är en enda mänsklighet. Det vet vi. Nöden öppnar våra ögon och hjälper oss att förstå vad det betyder. Detta nummer handlar om erfarenheter från Sydafrika. Nu används de i Kairo. Och i Malmö. Nöden är en smitta i världen.

Vem som behöver hjälp och vem som kan hjälpa beror på vad, vem och när. Coronasmitta, mentormammor, skolor, musik …

Hjälp oss nu att vara ditt svar till dem som saknar vad vi äger i överflöd – den bönen har sin plats i mässan efter nattvardsgången. Men den kan användas i många fler sammanhang. Hjälp oss att höra det rop som du har hört, förstå den nöd som du har förstått, tjäna den mänsklighet som du har tjänat.

Slutet: Uppenbara för oss ditt bords hemlighet: ett enda bröd och en enda mänsklighet. Amen.

print