Scroll to top

Ny mark i nytt land


Odling är en väg till integration på Barak Farm

Ett nystartat jordbruk i Ungern drivs av ungrare och nyanlända tillsammans. Målet är att bli självförsörjande.

■ ■ ■
Kalunba, från början en samfundsorganisation, numera fristående, har startat en jordbruksverksamhet som ett integrationsprojekt. Foto: Balázs Acsai

Dóra Kanizsai-Nagy, en av grundarna av organisationen Kalunba som arbetar för och med nyanlända i Budapest i Ungern, har något oväntat blivit lantbrukare.

– Vi fick vår traktor idag, säger hon och ler.

Hon är inbjuden till Sverige av programmet En värld av grannar för att tillsammans med ungefär tjugo personer från samfund och organisationer i sex europeiska länder samtala om flyktingmottagande och samexistens.

För drygt tio år sedan kom hon till den ungerska reformerta kyrkans arbete för migranter. Under hennes ledning växte det och blev en språngbräda till jobb, bostad och medborgarskap.

– Det är den ultimata nivån, att flyktingar blir fullvärdiga medborgare som känner att de bidrar till samhället och har jämbördig status, säger hon.

Dóra Kanizsai-Nagy. Foto: Balázs Acsai

Flyktingarbete nerlagt

När konservativa Fidesz på våren 2010 kom till makten kommenterade den nytillträdde premiärministern Viktor Orbán segern med att säga: ”Ungern vill ha jobb, ordning och trygghet.”

Fyra år senare hade strävan efter trygghet utvecklat sig till högernationalistisk främlingsfientlighet. Det politiska läget, tillsammans med en rad faktorer som kyrkans relationer med regeringen och EU-stöd som plötsligt försenades, ledde till att den reformerta kyrkans ledning beslutade sig för att lägga ner flyktingarbetet.

Då valde Dóra Kanizsai-Nagy att tillsammans med teologen Balázs Acsai ta över och starta den fristående hjälporganisationen Kalunba.

Samtidigt började flyktingarna från Irak och Syrien komma till de grekiska öarna och söka sig upp genom Europa.

Rädsla för migranter

Efter terrorattentatet mot Charlie Hebdo i januari 2015 dröjde det inte mer än en månad innan regeringen drog igång en anti-immigrationskampanj. Stora annonstavlor dundrade ut budskapet ”Immigrationen orsakar terrorismen”, och tv-sändningarna avbröts regelbundet av främlingsfientlig propaganda. Rädslan för migranter fick fäste.

– De flesta ungrare har aldrig träffat en flykting själva, de får all sin information från statligt styrda medier, säger Dóra Kanizsai-Nagy.

Hösten 2015 nådde antalet människor som sökte sig till Europa nya nivåer.

– Ni har alla sett bilderna från centralstationen i Budapest. Kaoset. Men saken är den att när flyktingarna kom över gränsen till Ungern fick de en blindkarta och blev beordrade att ta sig till uppsamlingsläger, någonstans i en avlägsen avkrok, flera timmar bort. I den situation där de befann sig tog de sig istället till Budapest.

Frukt och gosedjur

Kalunba var en av de hjälporganisationer som såg till att flyktingarna fick mat, kläder och någonstans att sova. Organisationerna ordnade psykosocialt stöd, lekstunder och samtal och delade ut frukt och gosedjur medan staten rullade ut taggtråd utmed gränsen.

Enligt Pew Research sökte 174 000 människor asyl i Ungern 2015, och Kalunbas verksamhet växte.

– Vi var större, starkare och mer effektiva än någonsin mellan 2016 och sommaren 2018.

Då frös regeringen möjligheten för civilorganisationer att söka EU-medel. Kalunba har hela tiden varit beroende av finansiering från EU, och Dóra Kanizsai-Nagy tvingades säga upp sina medarbetare. Av 21 personer blev bara fem kvar. Parlamentet röstade också igenom lagar som gör det svårare för ickestatliga organisationer att verka för flyktingars och migranters rättigheter.

– Nej, jag är inte rädd, säger hon. Vi är inte synliga och inte kritiska. Vi har inte tid med det. Håll tyst, och du kan jobba någorlunda ostört.

Balázs Acsai och hans dotter i den nya traktorn. Foto: Balázs Acsai

Flera odlare och en agronom

Dóra Kanizsai-Nagy och Balázs Acsai har funderat på andra sätt att hålla verksamheten flytande, och sakta växte idén om ett lantbruk fram. Hennes släkt hade mark som låg obrukad. Han hade gått odlingskurser och odlade redan småskaligt.

I Ungern finns en grupp pakistanier med jordbrukarbakgrund från den muslimska gruppen ahmadiyya. De finns i Kalunbas nätverk liksom en somalisk agronom och syriska och irakiska flyktingar som vet hur man odlar grönsaker och baljväxter, kikärtor bland annat, som inte tidigare odlats i Ungern.

I somras gick ett riskkapitalbolag in med 300 000 Euro, och Barak Farm kunde börja investera och anställa.

– Vi har fyra hektar nu, några mil söder om Budapest, som vi äger eller arrenderar. Det är vackert där.

Marknaden väntas svara positivt. Inte minst för att så kallad mat-apartheid, som de flesta trodde var en modern vandringssägen, enligt omfattande studier visat sig vara sant: grannländerna i EU säljer varor av lägre kvalitet till Ungern än på hemmamarknaden.

– Vi kommer ha fina råvaror, säger Dóra Kanizsai-Nagy, och just nu utvecklar vi ett samarbetar med judiska kosherproducenter för att ta fram hummus och getost.

Det är svåra år som ligger bakom dem, och hon är sliten. Med jordbruket växer hoppet.

– Jag räknar med att försäljningen från odlingarna kan bli en betydande inkomstkälla. Kalunba kan överleva, och jag kan själv få nytt liv.

print