Christina Byström, Johanna Linder m fl: Framtiden bor hos oss – metoder och förhållningssätt i urbana mångfaldsförsamlingar i Svenska kyrkan (Argument förlag 2018)
Nätverket Framtiden bor hos oss har i snart 20 år samlat mångfaldsförsamlingar och utnämndes 2018 till Årets förnyare i Svenska kyrkan. I boken med samma namn samlas erfarenheter från människor som arbetar i församlingarna och slutsatser om vilka förhållningssätt som fungerar.
Det är inte en bok med praktiska metodtips, utan en programförklaring för hur Svenska kyrkan kan vara kyrka i en mycket föränderlig omvärld. För att rymma mångfalden är det avgörande att kyrkan är mitt i det som skaver och ökar toleransen för det som inte är perfekt.
Något som skaver i mig när jag läser boken är vilka som är vi i texten och vilka som är de andra. Som författarna lyfter fram är majoriteten av dem som arbetar i församlingarna, särskilt präster och diakoner, vit medelklass med fasta anställningar. Det synliggör orättvisorna i förhållande till många av dem som bor i områdena. Samtidigt bör medarbetarna vara stolta över att gå in i det som skaver och stanna kvar.
Jag kommer på mig själv med att längta efter en annan bild. Från dem som bor i områdena och dras till Svenska kyrkans gudstjänster och öppna rum. Vad är Svenska kyrkan för dem? Och vad tänker de om kyrkans roll i förhållande till ojämlikheten?
Författarna beskriver hur församlingarna systematiskt måste öka sin förmåga att leva med motsägelsefullhet. Det går inte att fastna i alla de frågeställningar som väcks. Istället behövs mod att försöka hitta lösningar där det tycks omöjligt och att pröva sig fram. Boken ger hopp om att det är möjligt.
