”Att ha en sponsor.”
”Prostitution.”
”Våldtäkt.”
Det är tre vardagsföreteelser för gymnasister i Östafrika. De flesta av dem har få eller inga trygga platser där de kan samtala med vuxna, inte ens i kyrkorna.
I september träffade Pauline Wanjiru Njiru, som är präst och regionskoordinator i Östafrika för Kyrkornas Världsråds arbete Ecumenical HIV and AIDS Initiatives and Advocacy (WCC-EHAIA), gymnasieelever i Kakamega County och i Nairobi i Kenya.
– De berättade att en sponsor är en vuxen som förser en tonåring med det som han eller hon behöver eller vill ha – i utbyte mot sex, säger Pauline Wanjiru Njiru. En del tonåringar kan inte få basvaror som till exempel mensskydd hemma, och då måste de komma på ett sätt att få tag på dem. Sexuellt och genderbaserat våld i form av våldtäkter används också av en del jämnåriga pojkar för att trycka ner flickor, eller för att ”uppfostra” dem om de bedömdes vara ”svåråtkomliga”.
Men trots att hiv och aids är vanligt talar vuxna i skolorna och i de kyrkor som driver skolorna mycket lite om ungas utsatthet och sårbarhet, enligt henne.
– I skolorna är de upptagna med studieresultaten, och kyrkorna låtsas inte veta om vad som pågår, säger hon. Det var en chock för mig att höra att våldtäkt inte ses som ett brott utan som ett sätt att tillrättavisa en flicka som sas ha förolämpat en pojke, och pojkarna sa också att våldtäkter inte anmäls eftersom det skulle vara stigmatiserande för flickorna.
Pauline Wanjiru Njiru berättar att många verkade vara omedvetna om risken för hiv och aids – eller verkade strunta i den.
– Pojkarna verkade inte riktigt vara insatta i konsekvenserna, och det fanns också en missriktad ”hjältedyrkan” när pojkar hade sex med mer än en flicka.
Hennes samtal med gymnasisterna var en del av WCC-EHAIA:s strategi: medlemskyrkor ska få stöd i sitt arbete i de skolor de äger eller driver så att de kan ordna så kallade safe spaces där eleverna kan få adekvat information om hiv och aids och särskilt om hur man undviker risker och om hur behandling går till.
65% av världsdelen Afrikas befolkning är 25 år eller yngre, och tack vare det kan de unga skriva om spelreglerna – det är en av hennes förhoppningar efter mötena.
– När det finns safe spaces och eleverna får information har de också möjligheten att samtala om svåra ämnen som sexualitet, säger hon.
