Scroll to top

”Jag tar dig på allvar”


Elin Santell uppmanar till samtal med unga

– Vi har sjukvård för att ta hand om både den fysiska och den psykiska hälsan, men vem står för att vårda den existentiella? frågar Elin Santell.
I sitt arbete som diakon har hon samtalat med många unga – och hon uppmuntrar andra vuxna att också göra det.

■ ■ ■
Christina Zaar och Elin Santell. Foto: Björn Axel Johansson

När Elin Santell och jag påbörjade arbetet med boken Samtal med unga på liv och död (Verbum) för drygt tre år sedan var ämnet ungas självmord tabu.

Det har hänt mycket sedan dess. Fortfarande behövs dock mer kunskap och fler samtal om självmord, hälsa och välbefinnande bland unga.

Som ung och nyvigd diakon fick Elin Santell vara med om att flera unga begick självmord i det område där hon var verksam. Efter de upplevelserna deltog hon i utbildningen ”Stöd för barn och unga i sorg” på Ersta Sköndal högskola. Hon hade även kontakt med psykiater Ullakarin Nyberg, som forskar om självmord. Av Ullakarin fick Elin lära sig att det inte är farligt att tala om självmord, som många sa. Tvärtom är det en förebyggande åtgärd.

Christinas och Elins gemensamma bok.

Hittade inget att läsa

Elin, som arbetar inom Svenska kyrkan, sökte litteratur på temat kyrka och självmord men hittade just ingenting. Hon kom fram till att hon borde skriva själv.

För två år sedan kom så vår bok ut, och sedan dess har Elin Santell talat i ämnet många gånger och på många ställen.

Hon har varit på Gotland och föreläst för de flesta anställda inom Svenska kyrkan på ön, hon har haft kurs i Växjö stift för blivande diakoner, präster och musiker, hon har utbildat alla som svarar i jourhavande prästs telefoner. Hon medverkade när ämnet självmord för första gången behandlades i tv våren 2017 i programmet ”30 liv i veckan”.

”Svårt men går att tala om”

De ideella organisationerna Suicide Zero och Mind arbetar också ständigt med att öka kunskapen och minska antalet självmord.

– Hela frågan har flyttats från mörker och skamstämpel till något som är svårt men som ändå går att tala om, säger Elin.

Hon vill dock inte enbart rikta in sig på självmord och förebyggande arbete utan se på hela begreppet existentiell hälsa.

– Vi har sjukvård för att ta hand om både den fysiska och den psykiska hälsan, men vem står för att vårda den existentiella? Människan är ändå kropp, själ och ande.

Elin Santell menar att det i grund och botten är varje kristens uppdrag att värna sina medmänniskor, särskilt de unga som inte har så lång livserfarenhet. ”Jag tar dig på så stort allvar att din blotta existens är viktig för mig” – så bör vi tänka, anser Elin. Om vi lever efter den devisen kan vi uppnå bättre existentiell hälsa.

Hon understryker också att sjukvårdens anställda erkänner behovet av existentiell hälsa. Sjukvården vet att kyrkan har speciella kunskaper inom det området.

Snabba kast mellan sorg och glädje

– En av de allra vanligaste vardagslögnerna är svaret ”ja” på frågan om vi mår bra, säger Elin.  Tänk tanken att vi slipar bort den där fasaden och inser att vi också är lidande människor, att glädjen finns samtidigt med lidandet.

Hon börjar nynna på psalm 269: ”Sorgen och glädjen de vandra tillsamman, medgång och motgång här tätt följes åt. Skyar med solsken, och suckar med gamman skiftar alltjämt på vår jordiska stråt.”

Elin använder sig ofta av en psalm, en bön, ett bibelord när hon behöver hjälp att förklara eller själv förstå.

– Sorgen och lidandet måste få finnas. Unga människor kastas ofta snabbt mellan sorg och glädje. Då är det de vuxnas uppgift att bekräfta att båda finns och att visa att vi behöver lära oss leva med både ljuset och mörkret.

– Gud har skapat oss till att leva, livet är vår gåva och vi ska använda den innan vi en gång dör, påminner Elin.

Orimliga förväntningar

Många unga hamnar någon gång i förtvivlan, ibland till den grad att livet känns meningslöst. När tankarna går så långt att en ung människa tror att det är bättre både för henne själv och för omgivningen om hon eller han försvinner är det allvarligt. Då är det tid att fråga hur den unge mår, att fråga på allvar och att invänta svaret. Det finns hjälp att få.

Självmordsfrekvensen i Sverige sjunker, utom bland unga där den ligger stilla. Ofta sägs att både vuxna och unga, till och med barn, är stressade. Vad beror det på?

– Jag tror att vi ofta har orimliga och orealistiska förväntningar. Vi är alltid aktiva, så hjärnan får sällan vila. Därför hinner den inte återhämta sig, och så blir vi stressade. Den som är stressad kan inte överblicka konsekvenserna av sina handlingar. Stressen gör att vi inte känner hur nödvändigt det är att också vila, och så är en ond cirkel i gång. Det är viktigt att tala om att barn och unga inte får tid att vila sina hjärnor, att de sällan får stilla sig, att bara vara och ha lite tråkigt.

Elin Santell. Foto: Björn Axel Johansson

Ett inre samtal

Hjärnan är inte fullt utvecklad förrän i mitten av tjugoåren. Då först är konsekvenstänkandet klart. Fram till dess finns rester av barnets magiska tänkande kvar. En ung pojke eller flicka kan önska sig döden och himmelriket utan att på riktigt begripa att döden är oåterkallelig.

Som småbarnsmamma ser Elin hur lätt det är att stressa även de minsta trots att det sker i bästa välvilja. Vilken tröja vill du ha på dig i dag? Vill du ha köttbullar eller korv till middag? Vad vill du dricka till maten?

De små ställs ofta inför val, men så ibland är det stopp. Vuxna bestämmer plötsligt att det är dags för mössa och vantar. Protesten och konflikten ligger nära.

De små ska inte behöva välja, men de kan göra det ibland när det passar bra. Det tycker Elin är en bra princip.

För unga och för vuxna påminner hon om bönen som ett välgörande sätt att tala med Gud och med sig själv.

– Bönen har en meditativ funktion. I bön riktar vi oss inåt och övar på att föra ett inre samtal. I bönen lär vi oss stå ut med att vara med oss själva.

Värt att veta

  • Tala om det! Det är psykiater Ullakarin Nybergs viktigaste råd till den som tror att en anhörig eller vän har självmordstankar.
  • Fråga med allvar hur det står till, lyssna noga på svaret. Att lyssna är viktigast av allt.
  • Det händer att unga under 15 år begår självmord, men det är mycket ovanligt.
  • Den som blir hejdad i ett självmordsförsök gör ytterst sällan om det.
  • Självmord är nästan alltid resultat av ett outhärdligt lidande, ytterst sällan av ett rationellt övervägande.
  • Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i åldern 15–29 år och den näst vanligaste bland män i samma ålder.
  • 1 134 personer, 783 män och 351 kvinnor, dog av självmord i Sverige år 2016.

___

Fotnot: Detta är originalversionen av Christina Zaars intervju med Elin Santell. I den tryckta utgåvan av Uppdrag Mission publicerades en förkortad version.

print