Lisbeth Gustafsson: Ingrid le Roux (Verbum 2017)
Då och då hör vi om kvinnor och män som trots omöjliga omständigheter och ur ingenting har lyckats skapa någonting som ger efterdyningar i världen runt omkring.
I Lisbeth Gustafssons bok får vi möta läkaren Ingrid le Roux och läsa om hennes arbete med barn- och mödravård bland de fattigaste i Sydafrikas kåkstäder under apartheidregimens mörkaste år. Hon är en av de kvinnorna.
Kärleken förde henne till Sydafrika, där hennes insats som läkare bland barn och mammor i de fattiga i kåkstäderna inte bara har påverkat de familjer hon hjälpt utan också har resulterat i ringar på vattnet hela vägen tillbaka till Sverige och vårt eget kungahus. Hennes arbete har fått inspirera vår drottning till engagemang för världens barn.
Lisbeth Gustafsson skriver: ”Ingrid le Roux är en av de kvinnor i historien som har benådats med det som kallas trons gåva. En visshet som hon har omsatt i praktisk handling och format till en läkargärning av enastående slag.” Det är hennes förklaring till hur Ingrid mitt i de mörka omständigheterna har klarat av att se möjligheter trots att många hinder har dykt upp och stått i vägen för hennes arbete liksom taggtrådsstängslen runt kåkstäderna.
Boken ger en överblick över Ingrids arbete och det historiska läget i Sydafrika på ett lättillgängligt sätt. Det man kan sakna är ett mer djupgående och personligt berättande. Det är något som Lisbeth Gustafsson själv tar upp i förordet, där hon skriver att hon ibland har tvivlat på om det någonsin skulle bli en bok på grund av Ingrids ovilja att bli upphöjd och citerad. Men på ett sätt ger detta en ännu större tyngd och trovärdighet åt Ingrids hängivna arbete med att lyfta upp andra runt omkring sig.
”Ingrid le Roux är Guds gåva till Sydafrika”, säger ärkebiskop Desmond Tutu. Ingrid var under många år hans husläkare. Många skulle nog instämma i att hon inte bara är en gåva till Sydafrika utan till hela vår värld.
