Scroll to top

”Vad bär ni hem?”


Lärjungaskap på missionskonferens i Tanzania

Ungefär 1000 delegater från hela världen samlades till Kyrkornas Världsråds missionskonferens i Arusha i Tanzania i mars.
– ”Alla” var på plats, från pingstvänner och evangelikaler till de etablerade protestantiska kyrkorna och katoliker och ortodoxer, säger Olle Kristensson på Sveriges kristna råd.

■ ■ ■
Dramagruppen under en samling i den stora konferenssalen. Foto: Albin Hillert/WCC

– En afrikansk kvinna som hämtar vatten hämtar aldrig bara vatten åt sig själv. Hon bär hem det för att hela hennes familj ska få dricka det. Och därför vill jag fråga er allihop: vad bär ni hem från den här konferensen?

Det är GETI:s kväll på Kyrkornas Världsråds missionskonferens våren 2018. Den äger rum på Ngurdotu Mountain Lodge & Conference Centre en timmes bilväg från Arusha och håller på i sex dagar. Men innan den började samlades många delegater till förmöten. Det fanns bland annat ett för kvinnor och ett för unga från urbefolkningar. GETI, Global Ecumenical Theological Institute, samlade unga teologer från alla världsdelar, och under en kväll på huvudkonferensen turades de om att berätta och utmana delegaterna.

Jesus bland de yngre

Så vad tog de med sig hem, de ungefär tusen som rest till Arusha från flera hundra olika länder?

– Det var många höjdpunkter, säger Olle Kristensson som representerade Sveriges kristna råd. Det mest magiska var nog att höra Adi Mariana Waga, en ung kvinna från Fiji som utmanade oss alla. Jag uppskattade inte minst hennes inledning: att om Jesus varit med på konferensen så hade han räknats till ungdomarna.

Kyrkornas Världsråd bjuder in till konferens med ungefär tio års mellanrum, och dess missionskonferenser (Conferences on World Mission and Evangelism) ordnas ungefär lika ofta. Den här gången var temat ”Moving in the Spirit – Called to Transforming Discipleship”. Kommittén hade bett Lunds Missionssällskap om ett anslag och fått det, och därför var sällskapets ordförande Samuel Rubenson och en av styrelseledamöterna, Agneta Hansson, med på konferensen. Svenska kyrkan, PMU, Sveriges kristna råd och Svenska Missionsrådet hade skickat delegater. Sverige var också representerat genom att Eva Christina Nilsson från Kyrkokansliet och Mika Vähäkangas från Lunds Universitet hade varit med och förberett konferensen.

Missionen formar våra liv

– Höjdpunkterna för mig var mötena med ”den afrikanska teologins fader”, John S. Mbiti, och intressanta diskussioner med honom, säger Mika Vähäkangas.

Mika Vähäkangas. Foto: Sofia Torvalds/Kyrkpressen

– En mening som jag har upprepat för mig själv flera gånger och som säger mycket om mission är att ”Livet förbereder oss för mission, och missionen formar våra liv”, berättar Olle Kristensson. Det var Néstor Míguez från Argentina som sa det i ett panelsamtal, och det pekar på hur central Guds sändning, Missio Dei, är i våra liv och vårt lärjungaskap. Som kristna är vi en del i Guds mission i världen.

Olle Kristensson. Foto: Sveriges Kristna Råd

Under föredrag, bibelstudier, panelsamtal och ”warshas” (mindre seminarier) förbereddes ett dokument. Det bearbetades sedan i plenum med många ändringsförslag och konsensussignaler i form av brandgula lappar att vifta med om hjärtat blev varmt och blå att vifta med om något krävde ytterligare bearbetning. Nu finns det att läsa på Kyrkornas Världsråds webbplats.

– Även om kristendomen splittras dagligen och det grundas nya kyrkor hela tiden finns det starka band som binder kristna samman, säger Mika Vähäkangas, och det är möjligt att samtala över olika kulturella, språkliga och teologiska gränser och att be och studera Bibeln tillsammans.

– ”Alla” var på plats, från pingstvänner och evangelikaler till de etablerade protestantiska kyrkorna och katoliker och ortodoxer, och de flesta traditioner fick också komma till tals på olika sätt under konferensen, säger Olle Kristensson. Och den syrisk-ortodoxe patriarken Ignatious Aphrem II:s bidrag var väldigt starkt – han inledde den förmiddag som handlade om korset och lidandet i missionsuppdraget.

Den obligatoriska gruppbilden. Foto: Albin Hillert/WCC
print