Scroll to top

En bortglömd historia


■ ■ ■

Rebecka Fredriksson: Brev från syster Lilly (Pärlan förlag 2017)

Journalisten Rebecka Fredriksson kommer 2016 över en samling brev skrivna av missionären Lilly Gustafsson (1901–1969). Hon inser snart att här finns en spännande historia som väntar på att bli berättad. I breven skriver Lilly om sitt arbete som sjuksköterska i Sydafrika och hur hon tar sig fram på motorcykel för att nå sjuka och skadade. Ingen modern sjukvård finns, och med knappa resurser bygger Lilly och kollegerna upp en fungerande verksamhet som lokalbefolkningen efter ett tag ger sitt förtroende. De startar en sjuksköterskeutbildning. Fredriksson skriver att Lilly är en av många kvinnor som vigt sitt liv åt andra, och sedan glömts bort.

Lilly kom från Djursdala nära Vimmerby och sändes 1934 ut som missionär av Helgelseförbundet. Fredriksson har fått hjälp av Lillys släktingar, sökt i missionsarkiv och rest till Sydafrika i Lillys fotspår. I boken finns också många foton som levandegör berättelsen. Ändå finns det aspekter som förblir dunkla för läsaren. Den frikyrkliga miljö som Lilly kommer från och missionen från olika länder och kyrkor i Sydafrika kunde utvecklas mera. I vilka vidare sammanhang verkade hon? Boken bygger också på många och långa citat ur Lillys brev och dagböcker. Här skulle jag önskat att författaren gått in mer i texterna, tolkat dem och själv förmedlat berättelsen.

Fokus ligger på Lilly själv – hennes tro, upplevelser och gärningar. De människor som hon var sänd att arbeta bland syns knappt i hennes brev, och hon ger inte röst åt de ohörda. Om den politiska utvecklingen mot apartheid är hon tyst. Detta är anmärkningsvärt, och här finns inga svar på om det berodde på pragmatiskt fokus på den egna sfären, försiktighet, naivitet eller okunskap.

Fredriksson framhåller ändå Lilly som ett föredöme: hon var hängiven och överlät sig till Gud. Verksamheten hon startade lever vidare och har blivit tio gånger så stor.

Det är viktigt att lyfta fram goda krafter, och vi behöver berättelser som Lillys. Nyanserna i altruismen och den andres röst bör dock inte förglömmas.

print